Design och utveckling av tid-temperatursensorer baserade på vätskekristallsystem

dc.contributor.authorEklund, Nina
dc.contributor.authorHo, Linh
dc.contributor.authorPeralta Gullberg, Kendra
dc.contributor.authorSterner, Herman
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)sv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Microtechnology and Nanoscience (MC2)en
dc.contributor.examinerLundgren, Per
dc.contributor.supervisorGrönfors, Ebba
dc.contributor.supervisorRudqvist, Per
dc.date.accessioned2026-11-18T07:45:25Z
dc.date.issued2026
dc.date.submitted
dc.description.abstractBehovet av tillförlitlig övervakning av temperaturkänsliga varor, såsom läkemedel och livsmedel, skapar efterfrågan på kostnadseffektiva och energisnåla sensorer. Detta arbete undersöker möjligheten att utveckla vätskekristallbaserade prototyper av sensorer för tid-temperaturövervakning som ger en irreversibel visuell indikation när en kritisk temperatur överskrids, utan krav på kontinuerlig energitillförsel. Tre koncept utvärderades: ett baserades på diffusion (diffusionsceller), ett annat baserades på att stabilisera helixstrukturer (Grandjean-celler), och ett tredje baserades på att styra molekylers orientering med ett elektriskt fält (SmA-celler). Prototyperna framställdes genom att glasceller fylldes med olika vätskekristallmaterial och dopämnen, varpå dessa utvärderades genom optiska observationer. Koncepten utvärderades enligt kriterier gällande visuell tydlighet, reproducerbarhet och framtida produktionspotential. Det koncept som uppfyllde flest kriterier genomgick även stresstester, där kapacitansmätningar användes för att undersöka förändringar i det aktiverade tillståndet. Stresstesterna omfattade exponering för solljus, falltester och upprepade aktiveringscykler. Sensorns långtidsstabilitet utvärderades med en beräkningsmodell, utan vidare framgång. Diffusionsceller med uppvisade stabilitetstider kortare än 24 timmar. Dessutom var diffusionsceller med vertikal geometri svåra att producera. Grandjean-cellerna var stabila i aktiverat tillstånd men gav inte entydiga eller tydliga utslag. Båda dessa koncept var begränsade till engångsbruk. SmA-cellerna uppvisade bäst prestanda med en säkerställd stabilitet på minst 7 veckor, god reproducerbarhet och möjlighet till upprepad återaktivering. I ett fall observerades utslag vid två olika temperaturer, vilket kan möjliggöra en sensor med tvåstegsfunktion. I stresstesterna bibehöll SmAcellerna sin avsedda funktion efter fall från upp till 1,5 meter samt under 3 timmars solexponering. Kapacitansmätningar visade dock begränsat informationsvärde som funktionsmått i jämförelse med visuell observation. Slutsatsen är att SmA-baserade sensorer utgör den mest lovande designen för vidareutveckling av vätskekristallbaserade tid-temperatursensorer. Konceptet har stor potential för framtida applikationer, särskilt genom implementering på flexibla plastsubstrat eller vidare optimering av flerstegssystem för mer detaljerad temperaturhistorik.
dc.identifier.coursecodeMCCX11
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/312675
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokPhysicsChemistryMaths
dc.subjectVätskekristall, tid-temperatur, temperatursensor, minne, smektisk A, nematisk, kolesterisk, direktorfält, 4-oktyl-4’-cyanobifenyl, kolesterylpelargonat
dc.titleDesign och utveckling av tid-temperatursensorer baserade på vätskekristallsystem
dc.type.degreeExamensarbete för kandidatexamen
dc.type.uppsokM2
local.programmeTeknisk fysik 300 hp (civilingenjör)

Ladda ner

Original bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
Design och utveckling av tid-temperatursensorer baserade på vätskekristallsystem.pdf
Size:
9.68 MB
Format:
Adobe Portable Document Format

License bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Size:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: