Examensarbeten för kandidatexamen

Browse

Senast publicerade

Visar 1 - 5 av 8
  • Post
    Modularization of Storage Spaces in Cabins with Focus on Cabinets for Multi-brand use Globally
    (2017) Johansson, Emma; Persson, Björn; Wegelius, Hanna; Docherty, Emily; Reynolds, Garret; Zern, Nicholas; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / External
  • Post
    Undersökning av radiogalaxer i kartläggningen XXL-North
    (2017) Nilsson, Andreas; Krook, Christoffer; Tolliner, Lukas; Karlsson, Frida; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap; Chalmers University of Technology / Department of Space, Earth and Environment
    This report aims at investigating two newly discovered radio galaxies in a 47 deg2 region of the sky labeled XXL-North. In the first step, a sensitive, high angular resolution radio map obtained with the Giant Meterwave Radio Telescope in India is scanned for interesting radio galaxies; in the second step, two of the found radio galaxies are analyzed in detail and additional data at radio frequencies and in other parts of the electromagnetic spectrum (X-ray, optical) are used. The spectral flux densities, spectral indices and spectral luminosities of the two radio galaxies are computed and related to their morphology. The host galaxies are identified and their redshifts and distances are established. Both have the same redshift z ' 0.14. The extents of the radio structures are, respectively, 35300 and 18000, which amounts to projected sizes of 850 kpc and 439 kpc, respectively. The derived luminosities are, respectively, (1.27 ± 0.13) · 1025 W Hz−1 and (6.30 ± 0.63) · 1024 W Hz−1. These are reasonable luminosity values for radio galaxies of morphological class FR II. Their structural appearance, with lobes containing distinct hot spots, supports this classification.
  • Post
    Development, Investigation and Comparison of Split Fan Blades’ Performance - A collaboration between Chalmers University of Technology, Pennsylvania State University and Volvo Group
    (2017) Collijn, Mikaela; Petersson, Erica; Andersson, Vilma; Cheverie, Ashleigh; Sparango, Ben; Troutman, Jordan; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / External
  • Post
    GPU Implementation of the Feynman Path-Integral Method in Quantum Mechanics
    (2011) Carlsson, Kristoffer; Gren, Martin; Bohlin, Gustav; Holmvall, Patric; Säterskog, Petter; Ahlén, Olof; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / External
    The Path-Integral Formulation of Quantum Mechanics is introduced along with a detailed mathematical description of how it is used in quantum computations. The important concept of the kernel is explained, along with the free particle and harmonic oscillator as examples. Furthermore, the method for calculating expectation values of quantum operators is explained. The expectation values are naturally calculated by importance sampled Monte Carlo integration and by use of the Metropolis algorithm. This is due to the discretization of the path integral results in an integral with a high number of integration variables. The mathematical concepts of this calculation are explained. Also, a method for obtaining the probability density of the treated system is presented. The calculations are performed by a GPU, due to its high capabilities for numerical operations. This requires the mathematical computations to be parallelized and is done by use of the free software PyOpenCL. A thorough introduction to these concepts are given. The resulting ground state energies and probability densities for many particle systems interacting with harmonic as well as attractive and repulsive gaussian potentials are presented. The calculations worked exceedingly well for many particle systems. Source code is available at https://sourceforge.net/projects/ feynmangpu/files/
  • Post
    Okonventionell beräkning
    (2015) Hakuni, Elias; Vesselényi, László Sall; Blomqvist, Viktor; Konkoli, Zoran; Chalmers tekniska högskola / Extern; Chalmers University of Technology / External
    Detta litteraturbaserade arbete avser att ge en introduktion till fältet okonventionell beräkning. Okonventionell beräkning är ett begrepp och forskningsfält i gränslandet mellan matematik, datavetenskap, informationsteknik, filosofi och naturvetenskap. För arbetets syfte behöver det konventionella beräkningsgreppet först redogöras för. Konventionell beräkning kan ses som bestånde av två grenar: Dels en gren som utgörs av konventionella beräknare, den moderna digitala datorn; dels en som utgörs av konventionella beräkningsmodeller, turingmaskinen och Church-Turings hypotes. Turingmaskinen, utvecklad av Alan Turing på 1930-talet, är en formalisering av algoritmer. Church-Turings hypotes hävdar helt enkelt att turingmaskinen, och alla modeller ekvivalenta med densamma, kan beräkna alla funktioner som är beräkningsbara av en människa med penna och papper följandes en algoritm. Bakgrunden till dessa två resultat är den stora frågan: ”Vad går att beräkna?” Bryggan från konventionell beräkning till okonventionell beräkning är en breddning av beräkningsgreppet: en process som övergår från ett ursprungstillstånd till ett sluttillstånd. Med denna bredare definition öppnas ett större fält av beräkningar, beräknare och beräkningsmodeller än vad som ryms inom den rådande konventioner. Denna definition innefattar inte längre bara beteendet hos en digital dator eller en människa med papper och penna utan potentiellt allt från kvantfysiska fenomen och kemiska reaktioner till betraktelsen av en sten över tid och universums samlade företeelser. Implicit eller explicit är denna breda definition central för okonventionell beräkning, och viktiga frågor blir därför: ”Vad kan beräkna?”; ”Vilka kriterier behövs för en beräknare?”; och en återkoppling till den konventionella frågan: ”Vad kan beräknas?” Introduktionen av okonventionell beräkning slutförs genom exempel på tre olika okonventionella beräknare och beräkningsmodeller: Artificella neuronnät, kvantberäknare och reaktions-diffusionsberäknare. Beräknarnas och beräkningsmodellernas egenskaper, svagheter och eventuella användnings- och tillämpningsområden presenteras, såväl som hur de anses vara okonventionella.