Översiktlig problemidentifikation för Hallandsås & Törnskogstunneln -fokus på injektering
| dc.contributor.author | Kvartsberg, Sara | |
| dc.contributor.author | Persson, Hannes | |
| dc.contributor.author | Thörn, Johan | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljöteknik | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineering | en |
| dc.date.accessioned | 2019-07-03T12:27:24Z | |
| dc.date.available | 2019-07-03T12:27:24Z | |
| dc.date.issued | 2008 | |
| dc.description.abstract | Att bygga tunnlar är komplicerat eftersom det är svårt att i förväg bedöma bergets egenskaper och vilka problem som kommer att uppstå under byggskedet, exempelvis omfattningen av grundvattenläckage. Att identifiera problemen är vikigt för att de mest kostnadseffektiva lösningarna skall kunna väljas. Målet med detta projekt är att ta fram en metod som på ett systematiskt sätt sammanställer geologisk och hydrogeologisk information. Detta så att problem som kan uppstå i samband med injektering av en tunnel identifieras i ett tidigare skede av projekteringen. Sammanställningen sker i en berggrundsmatris som på ett överskådligt sätt presenterar områdets bergarter och de egenskaper hos dessa som är intressanta vid injektering. I matrisen avgörs om bergarterna och kontakterna mellan bergarterna är problematiska ur injekteringssynpunkt och de viktigaste slutsatserna sammanfattas i kortfattade problemlistor. Studien har baserats på geologisk och hydrogeologisk informationen i form av kartor och kartbeskrivningar från SGU och metoden är framtagen genom studier av de svenska tunnlarna Hallandsåstunneln och Törnskogstunneln. Med god tillgång på geologisk och hydrogeologisk information kan metoden med framgång påvisa injekteringssvårigheter, samt ge en föraning om omfattningen hos injekteringsarbetet. I Hallandåstunneln visade utvärderingen på flera problematiska bergartskontakter och att traditionell injekteringsmetodik med cement sannolikt skulle bli otillräcklig. För Törnskogstunneln var det geologiska materialet mer begränsat och resultatet därmed mindre tillförlitligt. I utvärderingen påvisades dock betydligt bättre bergkvalitet än i Hallandsås och det konstaterades att traditionella injekteringsmetoder kunde fungera väl i områdets berggrund. Med anledning av de höga täthetskrav som förekommer i områden med bebyggelse kunde dock komplement med exempelvis kemisk injektering komma att behövas. | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/127247 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | Samhällsbyggnadsteknik | |
| dc.subject | Civil Engineering | |
| dc.title | Översiktlig problemidentifikation för Hallandsås & Törnskogstunneln -fokus på injektering | |
| dc.type.degree | Examensarbete för kandidatexamen | sv |
| dc.type.degree | Bachelor Thesis | en |
| dc.type.uppsok | M2 |