En nyttokostnadsanalys av låga bullerskyddsskärmar i urbana områden: tillämpning och analys av Trafikverkets nyttokostnadsanalysmodell ASEK
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Program
Publicerad
2022
Författare
Eklund, Andreas
Eliasson, William
Jonasson, Johanna
Möller, Tuve
Nilsson, Gustav
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Buller är ett omfattande miljöproblem som påverkar människors hälsa negativt. Exempelvis ökar höga ljudnivåer risken för inlärningssvårigheter men även sömnstörningar som kan leda till exempelvis hjärtinfarkt. Totalt dör ungefär 12 000 personer i förtid i Europa varje år på grund av bullerrelaterade hälsoeffekter. I Sverige är trafikbuller den bullertyp som stör flest människor och totalt berörs ungefär 2 miljoner svenskar av buller av höga nivåer. I Sverige finns krav på hur mycket det får bullra vid bostäder. Kraven varierar beroende på bostädernas storlek och ålder, men de generella kraven är mellan 60–65 dB som högsta tillåtna ekvivalent ljudnivå.
Dock finns påvisade effekter av negativ hälsopåverkan även vid lägre nivåer och vissa av dem finns värdesatta i Trafikverkets nyttokostnadsverktyg ASEK. Det finns sätt att sänka ljudnivåerna, bland annat med hjälp av bullerskyddskärmar, som i vissa fall kan reducera ljudnivåerna i vägars omgivning avsevärt. Det finns dock målkonflikter med dessa, exempelvis skymmer det sikten, vilket kan försämra tryggheten samt vara estetiskt oönskat i området. Då kan låga skärmar på runt 1 meter utgöra ett alternativ, dock med försämrad bullerreduktion jämfört med höga skärmar. Bullerskärmar innebär även en kostnad, för att installeras och underhållas, och kostnaderna måste då vägas mot nyttorna för att säkerställa att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsam, exempelvis med hjälp av Trafikverkets ASEK-modell.
Syftet med den här studien är att undersöka hur väl ASEK-modellen fungerar genom att testa den på ett teoretiskt 3-våningshus längs Delsjövägen i Göteborg. För att kunna göra det har beräkningar enligt Nordiska beräkningsmodellen utförts i Matlab, ljudnivåerna har mätts på plats för att få en referens och beräkningar och utvärderingar har gjorts i Excel enligt ASEK-modellen. För att få in bakgrundsfakta och hur beräkningar ska göras har litteraturstudier gjorts. Resultatet visar att investeringen över en 40-års period skulle vara mycket lönsam, trots att nämnvärd bullerreduktion endast uppnåddes på bottenvåningen och ljudnivåerna från början var relativt låga.
Samtidigt konstateras det att modellen har brister då den endast tar hänsyn till människor som bor i de bullerutsatta byggnaderna Effekten som buller har på människor som inte bor vid ett bullerutsatt område, men som passerar eller vistas utomhus i närheten, kan inte analyseras med dagens modell. Det finns därför heller inga möjligheter att kvantifiera samhällskostnaden till följd av bullerexploatering av denna grupp.
Ytterligare en aspekt är att människor eventuellt väljer bort vissa aktiviteter om ljudmiljön inte anses vara god. Exempelvis kanske man väljer att cykla en annan sträcka för att undvika buller eller till och med väljer bilen framför cykeln då ljudmiljön inte är tillfredställande. Effekterna av en bullerskärm kan alltså påverka människors beteende och val, och inte bara för de människor som redan befinner sig i ett område.
V
Slutsatsen är att det kan vara mycket lönsamt att investera i bullerskyddskärmar även vid relativt låga ljudnivåer, men att ASEK-modellen behöver utvecklas. För att göra den mer verklighetstrogen anser vi att parametrar för hur människor som vistas utomhus och människors beteende i ett område bör inkluderas i analysmodellen.