Miljöpåverkan vid marksanering - emissioner vid sanering av fastigheten Trädgården 1:124 (Hexionområdet)
| dc.contributor.author | Hektor, Johanna | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för energi och miljö | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Energy and Environment | en |
| dc.date.accessioned | 2019-07-03T12:23:03Z | |
| dc.date.available | 2019-07-03T12:23:03Z | |
| dc.date.issued | 2009 | |
| dc.description.abstract | Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentiellt förorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olika typer av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I Mölndals Kråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet där industriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form av bindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k. Hexionområdet är idag inom vissa begränsade delområden starkt förorenad till följd av tillverkningen och hanteringen av kemikalier. Fastigheten ägs idag av NCC och är tänkt att användas för uppförandet av bostäder. Eftersom flera uppmätta halter av föroreningar på området överskrider Naturvårdsverkets generella riktlinjer för ”känslig markanvändning” dvs. mark som får nyttjas till bostäder, daghem, odling etc., måste en sanering av området genomföras innan bostäder kan byggas. Saneringen av området kommer med all säkerhet medföra en förbättring av den lokala miljön, men den medför också miljöpåverkan i form av emissioner till luft med ursprung från t.ex. de arbetsmaskiner som kommer att användas för genomförandet av saneringen. Syftet med detta examensarbete har varit att uppskatta den miljöpåverkan, i form av emissioner till luft, som saneringen av fastigheten kommer att medföra. Fokus har även lagts på att identifiera de delsteg i saneringsarbetet som medför den mest betydande miljöbelastningen. I arbetet har metoden livscykelanalys tillämpats för miljöpåverkansbedömningen. De miljöpåverkanskategorier som valts för analys är växthuseffekt, försurning och övergödning. Två stycken olika saneringsstrategier har utvärderats; in situ och ex situ. I viss utsträckning har även strategin, ex situ i kombination med on site analyserats men ingår inte i något av de två framtagna scenarierna. Eftersom det finns vissa begränsningar både för när in situ- och ex situ metoder kan tillämpas kan de olika saneringsstrategierna inte ses som helt ekvivalenta och direkt jämförbara. Inom de olika saneringsstrategierna har även fyra olika alternativ för transport och mottagare analyserats. Dessa fyra är: transport 2 km med lastbil till den närliggande deponin Kikåstippen, transport 100 km med lastbil till en deponi i Heljestorp, transport med lastbil och båt 291 km till Langeoya utanför Oslos kust samt transport 265 km med tåg till SAKAB:s anläggning i Kumla. Ex situ metoderna konstaterades medföra en mycket större emissionsbelastning än in situ metoden, huvudsakligen pga. av att inga transporter av den förorenade jorden behövs vid användandet av in situ metoden. De externa transporterna identifierades som det delsteg i genomförandet av saneringen som med marginal utgjorde det ur emissionssynpunkt mest belastande momentet. Ett effektivt sätt för att minska emissionsmängderna från saneringen är att så mycket som möjligt minska mängderna av förorenad jord som måste gå till deponi. Detta kan göras genom att jorden förbehandlas på plats med t.ex. siktning eller jordtvätt. Föroreningarna kan då begränsas till de allra finaste fraktionerna och övriga fraktioner kan i största mån återanvändas på plats. Av de olika studerade transportslagen var båttransport det alternativ som belastar de valda miljöpåverkanskategorierna mest. Anmärkningsvärt för båttransporten är den stora påverkan på försurningen som beror på de höga utsläppen av svaveldioxider, helt beroende av de höga halterna av svavel i båtbränslet. Internationella sjöfartsorganisationen IMO skärpte dock 2008 gränsvärdena för svavel i marint bränsle, vilket i framtiden med stor säkerhet kommer att innebära att utsläppen av svaveldioxider från sjöfarten minskar och sjöfarten ur emissionssynpunkt blir ett mer konkurrenskraftigt transportsätt. 6 Betraktas saneringen av Hexionområdet ur ett kostnads-nytto perspektiv kan följande fråga ställas: hur mycket producerade emissioner är egentligen förbättringen av den lokala miljön på området egentligen värd? Ur ett mer bredare perspektiv än bara det lokala kan det nämligen konstateras att det som egentligen händer i och med genomförandet av saneringen är en förflyttning av miljöpåverkan från ett område till några andra. Den minskade miljöpåverkan som medför en förbättring inom de nationella miljömålen ”Giftfri miljö” samt ”God bebyggd miljö” överförs och blir en belastning inom området för miljömålen ”begränsad klimatpåverkan”, ”bara naturlig försurning” samt ”ingen övergödning” istället. Innebär saneringen ur emissionssynpunkt och i det stora hela egentligen en total miljömässig förbättring? | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/125689 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.relation.ispartofseries | Report - Division of Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology : 2009:15 | |
| dc.setspec.uppsok | LifeEarthScience | |
| dc.subject | Miljöteknik | |
| dc.subject | Environmental engineering | |
| dc.title | Miljöpåverkan vid marksanering - emissioner vid sanering av fastigheten Trädgården 1:124 (Hexionområdet) | |
| dc.type.degree | Examensarbete för masterexamen | sv |
| dc.type.degree | Master Thesis | en |
| dc.type.uppsok | H |
Ladda ner
Original bundle
1 - 1 av 1
Hämtar...
- Namn:
- 125689.pdf
- Storlek:
- 2.15 MB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Beskrivning:
- Fulltext