BIM i svensk byggproduktion En färdplan för ökad implementering

Abstract

Digitalisering i byggbranschen är bristfällig och i behov av utveckling för att skapa nya arbetssätt. Building Information Modeling (BIM) är en virtuell modell av ett planerat byggnadsprojekt där geometrierna i modellen är kopplad till information. BIM används idag främst i projektering där det bidrar till högre samverkan, högre kvalité, minskade kostnader samt bättre kommunikation. I produktionsfasen har utveckling och implementering av BIM däremot inte kommit lika långt. BIM:s positiva påverkan på projekteringsskedet är något som rimligtvis också borde gå att uppnå i byggproduktionsskedet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur BIM används inom byggproduktion idag och hur implementering av BIM genomförs. För att utreda hur en vidare implementering kan utformas undersöks dagens utmaningar, förutsättningar, visioner och strategier för BIM i byggproduktion. Utifrån detta material presenteras slutligen en färdplan för en vidare implementering och utveckling av BIM i byggproduktion. För att uppnå syftet används en abduktiv forskningsmetod med en litteraturstudie samt en intervjustudie. Intervjuerna omfattar 23 respondenter från två tekniska universitet och tio företag i branschen. Dessa representerar yrkeskategorierna tjänstemän i produktion, BIMkonsulter och forskare. Intervjutekniken är semistrukturerad. Analysen behandlar tekniska och sociotekniska förutsättningar samt organisatoriska, tekniska, legala och ledarskapsmässiga utmaningar.

Studiens resultat omfattar en färdplan som beskriver en fortsatt BIM-implementering för byggproduktion. Färdplanen består av fem steg: visionera, engagera, utbilda, standardisera och implementera. Slutsatsen är att det krävs ett transformativt ledarskap med en tydlig vision som tar hänsyn till mjuka och hårda värden. Att engagera beställare är också viktigt för att öka BIM-implementering då de står för projektens finansiering. För att kunna möta det ökade engagemanget krävs det att kunskapsnivån i branschen lyfts vilket ska göras med hjälp av utbildning. Vidare behövs det standarder för hur information hanteras och kommuniceras och BIMmodellen behöver bli en juridisk handling. En lyckad implementering kan ske först när projektorganisationen anpassar sig och har tillräckligt med resurser. En central aspekt är att varje steg förankras för att förändring ska bestå. Dessutom kräver varje steg att både sociotekniska och tekniska aspekterna uppfylls innan nästa steg kan genomföras och uppnås.