Individbaserad modellering av knubbsälspopulationen i Skagerrak-Kattegatt

Abstract

Brister i informationen kring hur den skandinaviska knubbsälspopulationen kommer påverkas av nyinförd licensjakt har gjort vidare studier önskvärda. Denna studie utformar och analyserar en individbaserad modell med inspiration från den matrispopulationmodellen i studien genomförd av Silva m. fl. (2021), som data även är tagen från. Modellering baserad på individer gör att stokastiska utfall i populationsutvecklingen är lättintegrerade. Modellen betraktar endast honorna i populationen. Dessa individer ses som basenheter till stokastiska förgreningsprocesser med fyra olika utfall som står för varians i modellen. Verkande på denna populationsprognos tillämpas en jaktkvot som uttrycker sig i en procentuell mängd och kan riktas mot olika åldersgrupper om det önskas. Introduktionen av epizootier av sälpest till modellen erhöll ökad variation i resultatet. Epizootiernas dödlighet är baserad på åldersfördelad data från ett tidigare utbrott. I modellen möjliggörs uppdelning av totalpopulationen till delpopulationer och migration mellan delpopulationerna tillåts. Elva delpopulationer i Skagerrak-Kattegatt-området analyseras i denna studie. Analysen utfördes utifrån datan från Silva m. fl. (2021) med likvärdiga parametervärden för att se på skillnader i modelleringsstrategier. Andra parametervärden som är av intresse för att uppskatta risken att knubbsälsbeståndet tar skada studerades också. Resultaten skiljer sig väsentligt från Silva m. fl. (2021) i de scenarier då epizootier drabbar populationen. Dessa skiljaktigheter tros vara på grund av implementationer av epizootier i koden och inte på de grundläggande modellerna. I scenarier utan epizootier skiljer sig inte simuleringsutfallen väsentligt. Avslutningsvis observerades även vikten av inklusionen av det stokastiska beteendet som gav en mer verklighetstrogen utfallsbild.