Karakterisering av luftf¨ororeningars innehåll. En studie om luftburna partiklar och vad de består av.

Abstract

Sjukdomar orsakade av luftföroreningar är idag en av de största hoten mot vår hälsa och orsakar att miljontals människor varje år dör i förtid. Orsaken till luftföroreningar är huvudsakligen förbränning av fossila bränslen och biomassa, samt föroreningar orsakade av trafik. Syftet med denna undersökning var att identifiera vilka partikelstorlekar som släpps ut i avgaser från dieselmotorer, slitage av bilbromsar samt förbränning av ved. Utöver detta undersöktes även källornas metallinnehåll f¨or att se vilken hälsofara partiklarna utgör. Undersökningen genomfördes i tre delar: en litteraturstudie kring luftburna partiklars och metallers hälsofara, insamling av partiklar samt analys av dessa. Insamlingen av partiklar gjordes med hjälp av en ELPI+, som delade upp partiklarna i olika storleksintervall. Dieselpartiklarna insamlades från en dieselmotor från Volvo av modell D13 utan katalysator i en testcell. Bromspartiklarna insamlades från en elbil i en fordonstestrig och partikelinsamlingen för ved utfördes vid en grill på en allmän grillplats. Partiklarna från samtliga källor undersöktes sedan med analysinstrumentet ToF-SIMS, varpå datan analyserades med analysprogrammet SIMCA. Därefter utfördes Kruskal-Wallis envägs variansanalys-test. Resultatet visade att de olika källorna skilde sig åt i både storleksf¨ordelning och innehåll. Bland källorna uppvisades det att partiklarna från dieselmotorn generellt hade en större diameter i jämförelse med de andra två partielkällorna där vedpartiklarna generellt hade mindre diameter. Vid analys av samtliga prover identifierades närvaron av metallerna: litium, magnesium, kalcium, järn, krom och koppar. Utifrån dessa metaller upptäcktes en lägre andel detekterade joner bland vedproverna i jämförelse med övriga insamlingskällor. Det kunde även utläsas att partiklar med högre molmassor främst återfanns hos vedpartiklarna och att partiklarnas storlek påverkar dess sammansättning. Informationen från vald analysmetodik var begränsad i avseende på kvantifieringsförmåga av metallinnehållet. Mängden metaller i partiklarna hade varit en betydande del i att bättre förstå hälsoeffekterna av dessa luftburna föroreningar. Fortsatta studier behövs för att vidare undersöka vilka ytterligare ämnen dessa partiklar innehåller och i vilken mängd de kan anträffas samt dess potentiella hälsopåverkan.