Riskbedömning och underlag för ett vattenskyddsområde i Rävlanda: Modellutveckling för identifiering och rangordning av föroreningskällor

Abstract

Dricksvatten är ett av de viktigaste livsmedlen för oss människor och djur, där kvalitén är en avgörande faktor för att kunna bruka det. Därav är det viktigt att skydda de grundvattentäkter som förser oss med denna livsnödvändighet. Mänsklig aktivitet är en bidragande faktor till utsläpp av föroreningar, genom att dels identifiera dessa kan underlag för avgränsning av ett vattenskyddsområde tas fram. Syftet med arbetet är att utveckla en metod samt genomföra en riskbedömning av olika föroreningskällor som kan utgöra en fara för grundvattentäkten i Rävlanda. Metoden som utvecklats i arbetet är exemplifierad utifrån Rävlanda grundvattentäkt, där målet är att uppnå ett långsiktigt skydd och hållbar dricksvattenförsörjning. Den metod som används för att genomföra riskbedömningen bygger på sammanvägning av en sannolikhets- och en konsekvenssida. Sannolikheten bygger på två olika delar, händelsefrekvensen samt en sårbarhetsanalys av marken. I sårbarhetsanalysen har DRASTIC varit en av parametrarna som tillsammans med avstånd till permeabelt underlag och horisontell transport i grundvattnet vägts samman. Konsekvensen bygger på två parametrar, hur skadlig föroreningen är för människan och hur stort utsläpp är. GIS har även använts för att utvärdera DRASTIC och skapa en bild av var grundvattenmagasinet i Rävlanda är beläget. Föroreningskällor identifierades och kartlades, både via länsstyrelsens EfterBeHandling av förorenade områden kartan (EBH-kartan) och på plats, för att i sin tur kunna vidta skyddsåtgärder för grundvattenmagasinet. Bedömningen av markens sårbarhet baseras på platsen geotekniska egenskaper utifrån dess geologi och hydrogeologi.