Analys av värmeflödesmätningar och värmeinträngning i tegelvägg med aerogelputs

Abstract

Denna rapport undersökte två huvudområden. Det första är hur aerogelputs kan förbättra isoleringsförmågan hos en tegelvägg, samt hur fukten från putsen kan påverka väggens värmetransport under uttorkningsperioden. Det andra området som undersöks parallellt är skillnader och likheter med ett kandidatarbete som genomfördes 2024, där värmeflöde och temperatur genom en tegelvägg utan aerogelputs undersökts. I kandidatarbetet från 2024 uppkom avvikande resultat från de teoretiska modellerna som använts, vilket denna studie undersöker närmare i syfte av att finna eventuella felkällor. Laborationen utfördes genom att mäta temperatur, värmeflöde och relativ fuktighet på en begränsad tegelvägg med och utan aerogelputs. Ett hölje med EPS skivor byggdes på ena sidan av tegelväggen för att få ett isolerat tomrum (hot-box) där en värmekälla placerades. Mätningarna pågick i ett klimatrum med konstant temperatur (20 °C) och relativ fuktighet (50 %) där tegelväggen utan aerogelputs mättes i 10 dygn och väggen med aerogelputs mättes i 28 dygn. Syftet med de olika tidsintervallen var att den byggfukt som tillkommer vid applicering av aerogelputsen krävde ett längre tidsintervall än 10 dagar för att torka ut. Anledningen till att uttorkning erfordrades var för att man ville var säker på att man uppnått ett stationärt tillstånd så att jämförelsen mellan mätningen med och utan aerogelputs blev korrekt. Resultatet av mätningen på tegelvägg utan puts var ett U-värde på 1,1 W/(m2*K) och en tidsförskjutning på cirka 20 timmar, vilket till stor del stämmer överens med teorin (1,14 W/(m2*K) och 20 timmar). För mätningen med aerogelputs blev U-värdet 0,75 W/(m2*K) och tidsförskjutning cirka 25 timmar. U-värdet har här förbättrades gentemot teorin (0,92 W/(m2*K)) och den teoretisk tidsförskjutningen var 25 timmar. Felkällor på detta kan vara att aerogelputsen var ojämnt putsad eller fel uppskattade lambdavärden på materialen. Från studien går det att dra slutsatsen att fukten från putsen inte tränger långt in i väggen och därför har en relativt liten påverkan på väggen i sin helhet. Putsen hann inte uppnå ett helt stationärt tillstånd med omgivningen innan mätningen avslutades, utan hade fortfarande lite byggfukt kvar i sig (52 % relativfuktighet). Det avvikande resultatet för kandidatarbetet 2024 syftar på att det uppmätta U-värde låg i intervallet 0,6–0,77 W/(m²*K) och det beräknade U-värdet var 0,915 W/(m²*K). Det som låg bakom avvikelsen i deras fall var att flertalet felkällor hade uppkommit som påverkade resultaten, däribland inte tillräcklig hänsyn till randvillkoren, undermåliga infästningar av sensorerna och otätheter. Sammanfattningsvis tolkas resultatet som att aerogelputsen har en god påverkan på väggens isoleringsförmåga och att mätdatan, på de allra flesta plan, stämmer överens med teorin. Det har även påvisats att infästningen av värmeflödesmätarna har stor betydelse för spridning och noggrannhet av mätresultaten.