Undersökning av markanvändning på DDTförorenade tidigare skogsplantskolor - En enkätstudie med fokus på framtagande av ett lämpligt tillvägagångssätt för framtida studier

Abstract

Med start på 1940-talet besprutades svenska skogsplantskolor med insektsgiftet DDT. Detta ledde till att stora markområden förorenades och 1974 förbjöds användningen av DDT på plantskolorna. DDT binder starkt till jordpartiklar i marken och eftersom dessa områden sträcker sig över stora arealer och innehåller höga naturvärden är vanliga saneringsmetoder som utschaktning inte ett alternativ. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är idag problemägare och en hypotes som prövas av dem är ifall markanvändningen påverkar DDT-halten i jord. Målet med arbetet i rapporten har därför varit att ta fram ett standardiserat tillvägagångssätt för insamling av uppgifter kring markanvändning på tidigare skogsplantskolor, samt att påbörja sammanställningsarbetet. Detta har gjorts genom utskick av enkäter till nuvarande fastighetsägare av tidigare skogsplantskolor. En stor del av arbetet har följaktligen gått ut på att utforma enkäter så att en så stor svarsfrekvens som möjligt uppnås. En annan betydande del har också varit att sammanställa svaren och samordna dessa med SGU:s databas med jordprovpunkter inom plantskolor samt införa ett nytt fältbeteckningssystem för att en fortsatt insamling ska ske så enkelt som möjligt. Markanvändningen sedan DDT slutade användas 1974 undersöktes på två tidigare plantskolor, Deje och Sya. Detta gjordes med två olika arbetsgångar för att jämföra och dra slutsatser kring vilket tillvägagångssätt som är mest lämpat för fortsatt kartläggningsarbete. Baserat på insamlade data framställdes låddiagram med uppmätt DDT-halt kontra markanvändning. Inga tydliga slutsatser kunde dras från dessa på grund av det begränsade underlaget men kan utgöra en grund för framtida studier.