Pulsformsanalys för identifiering av fissionsfragment från 233U
Hämtar...
Ladda ner
Publicerad
Författare
Typ
Examensarbete för kandidatexamen
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
av ΔE-E-metoden, där energierna från två kiseldetektorer används för att separera
olika partiklar. En alternativ metod är pulsformsanalys (PSA), där endast en
kiseldetektor används och fokus ligger på analysen av de elektriska pulser som genereras
av partiklarna. Denna studie undersöker möjligheten att använda PSA som en
alternativ metod till ΔE-E-analys genom att studera data insamlad från ett experiment
med fission av 233U, utfört i juli 2025 vid ISOLDE Solenoidal Spectrometer vid
CERN, Genève. Mer specifikt undersöks möjligheten att identifiera laddningen hos
fissionsfragmenten med hjälp av PSA. En analysalgoritm i Python implementerades
för att extrahera en vald pulsformsparameter i form av stigtiden. För PID utnyttjades
en kombination av flera kompletterande metoder, däribland ΔE-E-metoden.
Resultaten visar att PSA av den tillgängliga datan inte är tillräcklig för identifiering
av enskilda partiklar och att metoden i nuläget bör betraktas som ett komplement
till ΔE-E-analys. Samtidigt visar studien att metoden har potential att utgöra ett
självständigt verktyg för PID efter vidare utveckling. Arbetet gav även uppskattningar
av laddningen för de lättare respektive tyngre fissionsfragmenten till intervallen
Z ∈ [32, 42] och Z ∈ [50, 60], även om resultaten har betydande osäkerheter
till följd av den bakomliggande, komplexa fysiken.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
ΔE-E-metoden, ISS, energi-stigtid-diagram, fissionsfragment, kiseldetektor, partikelidentifiering, pulshöjdsdefekt, pulsformsanalys, SRIM
