Vattenskyddsområdet i Vårgårda Kommun - En riskbaserad analys och utvärdering av befintliga föreskrifter

Abstract

Hälften av allt dricksvatten som konsumeras i Sverige är grundvatten. I syfte att kunna skydda grundvattnet mot föroreningar inrättas vanligtvis ett vattenskyddsområde. De flesta vattenskyddsområden som finns idag är baserade på tillrinningstid. Analysen som utfördes i den här rapporten är baserad på riskbedömning. Syftet med rapporten var att utvärdera om vattenskyddsområdet som finns i grundvattentäkten i Vårgårda Kommun idag är tillräckligt för att upprätthålla en god grundvattenkvalitet. Metoden som användes vid riskprioriteringsbedömning bestod av tre olika huvudmoment. Huvudmomenten var att genom litteraturstudier, DRASTIC-metoden och ett fältbesök hitta och klassificera riskkällorna som var relevanta för grundvattentäkten. Riskbedömningen bestod av att utvärdera föroreningskällornas konsekvens och sannolikhet. Sammanslagningen av detta gav risken en klassificering mellan 1 – 25. För att upprätthålla en god grundvattenkvalitet togs även riskernas sårbarhets i beaktning. Detta utfördes med DRASTIC-metoden för att resultera i en sårbarhetskarta. Dessa tre parametrar kombinerade gav en riskprioritering med en klassificering mellan 1 – 125, vilket gav en prioritering efter åtgärdsbenägenhet. De föroreningskällor som återfanns i det studerade området som har en negativ inverkan på grundvattnets duglighet var jordbruk och djurhållning, skogsbruk, olika former av industriverksamhet, trafik och vägar samt begravningsplatser. Riskerna som fick högst klassificering var skrotupplaget, jordbruk och djurhållning. Efter slutgiltig riskprioritering återfanns jordbruket som riskkällan med högst riskprioritering. Detta medförde att det krävdes implementering av lämpliga åtgärder för att minska nitrattillförsel från jordbruksverksamhet. Till detta föreslogs två åtgärdsförslag. Det första åtgärdsförslaget bestod av att förtydliga föreskrifterna för att göra dessa enklare att följa. Det innefattade även att utöka befintliga regler gällande gödsling så att även naturgödsling förbjuds utanför den period som kan räknas som odlingssäsong. Åtgärdsförslag 2 innefattar att utöka vattenskyddsområdets geografiska utbredning till att även täcka hela den mest sårbara delen av grundvattentäkten. Därutöver vidhålls ändringarna som föreslagits i åtgärdsförslag 1 med en uppdatering som syftar till att förstora området där gödsling regleras. Efter utförd bedömningsmetod kunde en viss osäkerhet identifieras där steg i klassificeringen byggde på ingenjörsmässiga antaganden. I syfte att kunna upprätthålla bästa möjliga grundvattenkvalitet föreslogs åtgärdsförslag 2. Detta i och med att nuvarande vattenskyddsområde baserat på tillrinningstid inte ansågs tillräckligt.