Sättningsberäkningar i lös lera - En jämförelse mellan handberäkningar och numeriska modeller

Abstract

Behovet av att bygga nya konstruktioner ökar ständigt och blir mer utmanande i de områden som har dåliga markförhållanden. Ett exempel på detta är områden med lösa leror, för att leror är kända för att vara högkompressibla och känsliga för krypning över tid. Detta gör att noggranna sättningsprognoser är avgörande för att kunna bygga säkert och stabilt. Datorprogram har blivit ett viktigt hjälpmedel i de geotekniska beräkningarna och ger snabba och detaljerade analyser. Ett av dessa program är PLAXIS 2D som bygger på finita elementmetoden och innehåller bra varianter av beräkningsmodeller. Syftet med detta kandidatarbete är att öka förståelse för krypsättningar i lösa leror samt att jämföra resultaten från olika beräkningsmodeller med de uppmätta resultaten. Arbetet undersöker också påverkan av parameterjustering på den slutliga resultaten. Sättningsberäkningar har genomförts för den odränerade provfyllningen i området Lilla Mellösa utanför Upplands Väsby, med hänsyn till båda primära och sekundära konsolideringar. Beräkningen har genomförts med tre olika materialmodeller. Vilka är Soft Soil Creep-modell (SSC) och Soft Soil-modell (SS) i PLAXIS, samt en handberäkningsmodell. De erhållna resultaten jämförs sedan med de verkliga fältresultaten som Statens geotekniska institut (SGI) observerade och rapporterade sedan år 1947. Resultatet visar att de modeller som tar hänsyn till sekundärkonsolidering visar högre korrelation med de uppmätta resultaten än modeller som inte tar hänsyn till sekundär konsolidering. Vidare märks det att tunghet och förkonsolideringsstryck är de mest påverkande parametrar, där en ökning av tunghet och minskning av förkonsolideringstrycket förbättrar överensstämmelsen med verkligheten. En slutsats som kan dras av detta arbete är att samtliga modeller är känsliga för variationer i geotekniska parametrar, särskilt när det gäller krypparametrar i SSC-modellen. SSC-modell i PLAXIS gav de resultat som låg närmast de verkliga mätningarna, vilket tyder på att denna modell är särskilt lämplig för Sättningsberäkningar i lösa leror.