Hantering av säsongsvarierande lufttäthet i korslimmade trähus - En undersökning av tätningslösningar och deras beständighet mot fuktpåverkan

Abstract

Att bygga i trä har länge varit vanligt i så väl Sverige som i resten av världen. Trä är ett material som har mindre miljöpåverkan än till exempel betong och stål vilket gör att ökad användning av trä som byggnadsmaterial kan ge ett viktigt bidrag till arbetet för hållbar utveckling av samhället. Utvecklingen av det relativt nya byggnadsmaterialet korslimmat trä (KL-trä) har på senare år lett till ett ökat intresse för att bygga i trä då materialet möjliggör att nya byggnader utförs i trä, som till exempel höghus. En utmaning med att bygga i trä är dock de dimensionsförändringar som sker till följd av varierande fuktförhållanden hos omgivningen. I detta kandidatarbete undersöks hur korslimmat trä påverkas av varierande fuktförhållanden, hur detta påverkar materialets dimensioner och vilka effekter det har på lufttätheten i de konstruktioner som materialet ingår i. Arbetet undersöker även de metoder som idag används för att täta springor i konstruktioner av KL-trä. Genom analys av typiska situationer där KL-plattor möts, i kombination med metoder för beräkning av fuktberoende dimensionsförändringar i trä och luftflöden genom springor, görs uppskattningar av vilka luftflöden som kan uppstå till följd av att KL-plattor krymper när de torkas ut. Resultatet beror på vilken specifik konstruktion det handlar om samt vilka specifika fuktförhållanden som råder men analysen visar att krympning av KL-trä kan ge upphov till ansenliga luftflöden genom springor i en byggnad under vanliga svenska klimatförhållanden. Den största delen av krympningen bedöms dock inträffa i uttorkningsfasen, med ytterligare mindre variationer över året. Förekomsten av kraftiga krympningar motiverar att fokus bör läggas på att täta springor. För att undersöka beständighet hos de tejper som används för att täta springor utförs experiment där bitar av KL-trä tejpas i olika konfigurationer och sedan placeras i en klimatkammare där fuktförhållanden varieras periodiskt. Testerna visar att tejperna, trots deras påstådda beständighet, är känsliga för att fuktas och torkas växelvis. Så länge tejpen sitter plant mot ett rent underlag påverkas den inte nämnvärt men så fort tejpens lim exponeras för luften, i till exempel veck eller springor, blir den känslig för fukt. Det framkommer också att appliceringen av tejpen är komplicerad och att det är många faktorer som måste stämma för att konstruktionen med tejp ska vara beständig.