Chalmers Open Digital Repository

Välkommen till Chalmers öppna digitala arkiv!

Här hittar du:

  • Studentarbeten utgivna på lärosätet, såväl kandidatarbeten som examensarbeten på grund- och masternivå
  • Digitala specialsamlingar, som t ex Chalmers modellkammare
  • Utvalda projektrapporter

Forskningspublikationer, rapporter och avhandlingar hittar du i research.chalmers.se

 

Enheter i Chalmers ODR

Välj en enhet för att se alla samlingar.

Senast inlagda

Bild saknas
Post
Development of resorbable “Springs” for surgery
(2024) Bauer, Sara; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för kemi och kemiteknik; Chalmers University of Technology / Department of Chemistry and Chemical Engineering; Ström, Anna; Stubelius, Alexandra
The demand for replicating the functionality of conventional stainless steel springs with degradable and biocompatible materials has led to the exploration of alternative methods. Current trends focus on understanding the genetic and cellular causes of craniosynostosis rather than its treatment. Nonetheless, research has investigated gelatin scaffolds supporting suture regeneration with mesenchymal stem cells, protein-releasing Titania nanotubular implants that inhibit bone formation, and a bioabsorbable material blend of poly(lactic-co-glycolic acid) (PLGA) and polyisoprene (PI). Furthermore, advancements in 3D printing technology now enable the production of implantable objects, sparking interest in printing cranial spring implants, particularly for addressing sagittal craniosynostosis. Polylactic acid (PLA) was 3D printed, mechanical strength tested using force strain measurements and degradation was followed using PBS. PLGA/PI blends were prepared according to the suggested method, miscibilty and degradation in PBS at pH 7.4 and 5 were tested. Printed PLA samples with different filling patterns demonstrated high load-bearing capacity, averaging 2109 N, which scales to 527 N for implant size, surpassing the 8 N threshold of stainless steel springs. After one month, PLA showed no significant degradation, suggesting that this material lasts longer than the expected 4-6 months. A literature review was also conducted to assess existing methods and future directions in the field. This review provided valuable context for understanding current practices and emerging trends. Research into alternative materials led to the discovery of a promising PLGA/PI blend that had already been tested in rabbits [9]. The molding process and the immiscibility of the material became a major limitation for its use as a potential implant, even tough its degradation process seems promising.
Bild saknas
Post
PAUS i bygget. Drivkraftsanpassad samverkan för minimering av negativ påverkan på omgivande stadsmiljö och näringsliv
(2024) Ahlgren, Hilda; Nilsson, Ebba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Marcus, Lars
I takt med att kraven på hållbara städer och behovet av snabb urban expansion ökar, stiger efterfrågan på infrastruktur- och byggprojekt. För att uppfylla FN:s globala mål i Agenda 2030, särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen, samt Göteborgs Stads vision om en nära, sammanhållen och robust stad under byggskedet, måste byggarbetsplatsers påverkan på stadsmiljö och näringsliv beaktas. Infrastrukturprojektet Västlänken har haft stor påverkan på Göteborgs stadsmiljö. Vid station Haga, har området Rosenlund påverkats avsevärt av byggarbetsplatsens etableringar. Dessa har påverkat tillgänglighet och trygghet samt lett till minskade flöden längs Rosenlundsgatan. Projektet väntas pågå i upp till 14 år, förändras områdets karaktär avsevärt under denna tidsperiod. Perioden motsvarar ett liv från nyfödd till tonåring eller drygt tre mandatperioder i riksdagen. Med tanke på den omfattande tidsperioden är det av stor betydelse att göra det påverkade området trevligt och tillgängligt under byggtiden för att minimera projektets negativa sociala effekter. Examensarbetet har huvudsakligen använt en kvalitativ ansats med kompletterande kvantitativ data. Genom en fallstudie har byggarbetsplatsens påverkan på den omgivande stadsmiljön och näringslivet undersökts. Resultaten visar att etableringen av byggarbetsplatsen har påverkat Rosenlunds identitet, tillgänglighet och upplevda trygghet. Fastighetsägare och verksamhetsutövare har upplevt negativa effekter i form av minskad omsättning och förlängda uthyrningsprocesser. Genom en analys av samverkan i området har en samverkansmodell för drivkraftsanpassad samverkan tagits fram. Modellen förväntas kunna tillämpas i liknande projekt för att optimera effekter av platsanpassade urbana samverkansåtgärder (PAUS) och effektivisera kommunikation, aktörer emellan. Studien syftar till att bidra med underlag för att förbättra samverkan i större bygg- och infrastrukturprojekt och minska påverkan av detta på omgivande stadsmiljö och näringsliv
Bild saknas
Post
Från detaljplaneprocess till detaljplaneprojekt En fallstudie om Sveriges detaljplaneprocess med förslag till effektivisering
(2024) Ahlstedt, Alex; Wickström, Andreas; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Marcus, Lars
overket konstaterade år 2024 att 70 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som rapporterar bostadsbrist (Boverket, 2024a). Konsekvenserna av en utbredd bostadsbrist är många, däribland att det hindrar näringslivets utveckling, försvårar kompetensförsörjning och begränsar ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden (Svenskt Näringsliv, 2019). En bidragande faktor till denna bostadsbrist är att det byggs för lite och ett skäl till detta är en ineffektiv detaljplaneprocessen. I rapporten Inneffektivt stadsbyggande - erfarenheter av nuvarande lagar, regler och arbetssätt i praktiken fastställer Alvenhdahl (2023) att det har uppstått en allmän uppfattning om att detaljplaneprocessen tar onödigt lång tid. Detta påstående stärks av en studie utförd av Sveriges Kommuner och Regioner (2024), SKR, som visar på en viss ökning av handläggningstiderna för en detaljplan. Omfattande forskning har bedrivits för att försöka effektivisera denna process, vilket är avgörande för att förhindra en stagnerad samhällsutveckling. Examensarbetet syftar till att effektivisera detaljplaneprocessen genom att öka förståelsen för hur projektledning och funktionella tidplaner kan integreras i processen. Arbetet berör även kulturskillnader mellan kommun och exploatör och hur det påverkar processen. Examensarbetet är en kvalitativ fallstudie av Sveriges detaljplaneprocess baserad på semistrukturerade intervjuer som utgår från ett subjektivt icke-sannolikhetsurval. Resultatet ledde fram till en best-practice modell där detaljplaneprocessen paketeras som ett projekt. Best-practice modellen innefattar förslag på funktionella tidplaner, resursidentifiering och allokering samt effektiv kommunikation och förbättrat samarbete. Resultatet visar också att det finns en skillnad i kultur mellan kommun och exploatör som hämmar samarbetet. Förslagen i denna undersökning ska användas för att omvandla detaljplaneprocessen till ett effektivt detaljplaneprojekt inom dagens regelverk och förutsättningar.
Bild saknas
Post
Bygga för trygghet: utvärdering av trygghetsskapande åtgärder i utsatta stadsområden
(2024) Ekman, Vendela; Valberg, Linnéa; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia; Fredriksson, Julia
Utsatta områden runt om i världen står inför en rad utmaningar relaterade till trygghetsfrågor. Dessa områden präglas ofta av socioekonomiska ojämlikheter, bristande tillgång till resurser och högre nivåer av brottslighet. Förbättringar av den fysiska miljön i dessa områden har blivit alltmer betonande som ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet för dess invånare. Studien har som syfte att belysa möjligheter och utmaningar med trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön i utsatta områden. Detta utförs genom en fallstudie av Selma stad i Göteborg. Forskningsfrågorna undersöker vilken roll som den fysiska miljön spelar i att främja tryggheten i utsatta områden och vad forskningen säger om detta. De utforskar dessutom hur man har arbetat med trygghetsskapande åtgärder i Selma stad. Studien utforskar trygghetsskapande åtgärder relaterade till den fysiska miljön i Selma stad, som utgör en del av Hisingsbacka och kategoriseras som ett utsatt område. Selma Lagerlöfs Torg, beläget längs Litteraturgatan, har genomgått en stor omvandling sedan år 2012, med byggnationer av bostäder, parkstråk och mötesplatser. Valet att fokusera på Selma stad är motiverat av dess klassificering som ett utsatt område samt av dess nyliga stadsutvecklingsprojekt. Genom att använda Selma stad som forskningsområde med dess förändringar i den urbana miljön kan vi få insikter om effektiviteten av trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. Kopplingen mellan forskningen och Selma stad tydliggörs genom att se vilka trygghetsskapande åtgärder som har implementerats. Kandidatarbetet fokuserar på sju principer för stadsutveckling och hur ett utsatt område kan höja sin socioekonomiska status, med utgångspunkt från kunskapsöversikten ”Bygga bort utsatthet?”. Denna rapport analyserar därefter vilka av de sju principerna som Selma stad har använt sig av i sin utveckling. Stiftelsen Tryggare Sverige har presenterat teorier om brottslighet i städer, vilka bör beaktas vid utveckling av områden som Selma stad. Resultaten visar att integrering av erfarenheter från Selma stad med forskningen kan förbättra förståelsen för problemområden och leda till effektivare åtgärder för att främja trygghet. Även om denna studie främst fokuserar på den fysiska miljöns påverkan på trygghet, understryks vikten av ett integrerat synsätt där både fysiska och sociala åtgärder kombineras för att skapa en hållbar och levande stadsmiljö. Med det sagt indikerar forskning på att invånarnas engagemang är en central faktor vid utveckling av utsatta områden och kan främjas genom aktiviteter som medborgardialoger och gemensamma projekt.
Bild saknas
Post
Från 0 till 1000 i kö En fallstudie om boendes inverkan i Gårdsten gällande trygghetsaspekten
(2024) Domini, Julia; Lundqvist, Tilda; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia
I Sverige finns det ett antal områden som klassificeras efter Polismyndighetens tre huvudkategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område. Områdena brottas med olika typer av kriminalitet och utanförskap som tenderar till att skapa en otrygg miljö för de som bor där. Det finns många delar som väger in i att skapa ett tryggt offentligt rum. Den aktör som känner till det offentliga rummet mest kan anses vara de boende istället för kommunen, polisen och fastighetsbolag eftersom de inte är verksamma där dygnet runt som de boende är. Arbetets syfte är därför att belysa hur fastighetsägare arbetar med boendeinvolvering vid trygghetsskapande åtgärder och hur boende upplever arbetet med trygghetsskapande åtgärder och boendeinvolvering. Examensarbetet syftar även till att belysa i vilken utsträckning och hur fastighetsbolaget Gårdstensbostäder har tagit hänsyn till de boendes åsikter gällande trygghetsutvecklingen i Gårdsten. Examensarbetet utgjordes av en kvalitativ flermetodsundersökningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning ur ett målstyrt urval. Vidare utfördes en fallstudie i stadsdelen Gårdsten för att få en djupgående och detaljerad undersökning. Gårdsten är ett område som finns med på polisens lista men som däremot utvecklats positivt med hänsyn till de åtgärder som fastighetsbolaget Gårdstensbostäder vidtagit. En av dessa åtgärder är att involvera de boende i utvecklingen av Gårdsten som visat sig vara ett framgångsrikt och unikt arbetssätt. Studien visar att boende är experter på deras eget boende. Därav är det av stor vikt att fastighetsägare tar deras synpunkter och åsikter i beaktning vid utveckling av utsatta områden, för att på så sätt främja tryggheten och den positiva utvecklingen i området. Vad som också är viktigt är att skapa och upprätthålla en positiv grannsamverkan och gemenskap för att således förbättra tryggheten i området. Sålunda är införandet av boendegrupper och andra gemensamma aktiviteter av stor vikt för att främja den sociala och fysiska sammanhållningen i ett område.