Examensarbeten för kandidatexamen

Länka till denna samling:

https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/57

Browse

Visar 1 - 5 av 267

Managementkonsulter, trender och hållbarhet : En undersökning av managementkonsulters påverkan på trendspridning och hållbar utveckling
(2023) Andersson, Viktor; Aronsson, Lucas; Bengtsson, Emilia; Eriksson, Linn; Wikström, Måns; Åberg, Tobias; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation; Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics; Trygg, Lars
I nutida samhälle är hållbar utveckling en av de mest kritiska utmaningarna som mänskligheten står inför. Kommande generationers välbefinnande och existens är beroende av att samhällets individer går ihop för att tillsammans bemöta och lösa de stora prövningar som råder för att nå hållbarhet. För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att undersöka och förstå hur olika yrkesgrupper och organisationer bidrar till ett mer hållbart samhälle. En sådan yrkesgrupp är managementkonsulter, som har en bred räckvidd av kunskap och erfarenhet inom olika branscher. Syftet med studien är att klargöra hur managementkonsulter bidrar till spridningen av aktuella trender inom företagsledning samt att undersöka deras engagemang för hållbar utveckling. Genom att besvara frågor som Hur påverkar managementkonsulter spridningen av trender? och Hur ser managementkonsulters arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030 ut? ämnar studien ge universitetsstuderande en djupare förståelse för managementkonsultverksamheten och dess möjlighet att påverka samhällets hållbarhetsarbete. Det teoretiska ramverket baseras på vetenskaplig litteratur som ämnar utforska tre områden; nämligen managementkonsultyrket, managementtrender och hållbarhet. Det empiriska bidraget bygger på semistrukturerade intervjuer med managementkonsultföretag, som har genomförts med dessa tre områden i åtanke. Det teoretiska och empiriska materialet stöds även av ett fristående kapitel kring FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030, där fem av 17 globala mål valts ut baserat på dess relevans för svenska företag. Målen har valts ut med avsikt att undersöka managementkonsulters möjlighet att sprida trender inom alla tre dimensioner av hållbarhet; social, ekologisk och ekonomisk. Sedermera nyttjas teorin, empirin och kapitlet om Agenda 2030 för diskussion kring managementkonsulters påverkan på spridningen av trender samt hur managementkonsulter arbetar med Agenda 2030 och hållbar utveckling. Managementkonsulter antar vanligtvis en passiv och indirekt roll i spridningen av managementtrender, men kan bistå företag genom att hjälpa dem att anpassa sig till redan existerande trender. Sociala medier och digitala plattformar kan användas för att påskynda introduktions- och tillväxtfaserna för trender. Managementkonsulter kan också spela en viktig roll i spridningen av hållbarhetstrender genom att integrera hållbarhet i sin verksamhet och i sina tjänster till kundföretag. Större managementkonsultföretag kan spela en betydelsefull roll i spridningen av hållbarhetstrender, då de ofta har tillgång till mer expertis inom området. De har dock långsammare internkommunikation och beslutsfattning jämfört med mindre bolag, vilket kan innebära en fördröjning i deras spridning av nya trender. Sedermera dras slutsatsen att FN:s globala hållbarhetsmål är relevanta för managementkonsulter, men att managementkonsulter bör överväga att erbjuda och hjälpa implementera alternativa regelverk, exempelvis GRI, hos klientföretag. Det framkommer även att greenwashing kan förekomma inom managementkonsultbranschen och att managementkonsultbolagets inställning till det interna hållbarhetsarbetet har stor påverkan på dess hållbarhetsarbete mot kundföretag.
Affärsmodell för delad laddinfrastruktur mellan privatpersoner En studie om delning av privata laddstationer på den svenska marknaden
(2023) Bergström, Amanda; Björklund, Ossian; Carlsson, Emanuel; Crona, Philip; De Rosa, Oliver; Mühlow, Märta; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation; Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics; Bohlin, Erik; Melander, Lisa
Elbilar blir allt vanligare på vägarna och på hushållens uppfarter. Det är tydligt att elektrifieringen har fått momentum vad gäller nyförsäljning av personbilar och denna trend förväntas fortsätta. Ett problem som identifierats är att tillhörande laddningsinfrastruktur inte har expanderat i samma takt vilket kan bli ett problem när samhället ska kunna övergå till en elektrisk fordonsflotta på ett smidigt sätt. Rapportens syfte är att undersöka potentialen av en affärsmodell som erbjuder delning av privat laddinfrastruktur. Faktorer som främjar eller hindrar delning samt vilka möjligheter och utmaningar som finns inom området har identifierats. Projektets avsikt var att resultera i förslag på hur delning av laddinfrastruktur kan öka och förbättras i framtiden med hjälp av delningsekonomins principer, inklusive identifiering av lämpliga affärsmodeller för en hållbar implementering. Som teoretiskt ramverk har Business Model Canvas använts för att utnyttja vedertagen struktur kring affärsmodeller och artiklar inom delningsekonomi används för att ge läsaren en förståelse kring möjligheter och hinder. Dessutom utfördes en genomgående utredning av hur teknikens förutsättningar ser ut för implementering av en affärsmodell för delad laddinfrastruktur. Metoden för arbetet inkluderade litteratursökning, semistrukturerade och strukturerade intervjuer med såväl områdesexperter som privatpersoner. Resultaten av undersökningen omfattade tre distinkta affärsmodeller med varierande tekniska krav och förutsättningar, samt olika grader av digitalisering och automatisering. Genom att precisera förutsättningar och antaganden om dessa modellers karakteristiska egenskaper, har deras påverkan av delningsekonomin och marknadseffekterna, inklusive utbud och efterfrågan, kvantifierats i en ekonomisk kalkyl för varje enskild modell. De tre affärsmodellerna ställdes sedan mot varandra utifrån framtagna kalkyler tillsammans med de motiv och barriärer för deltagande inom delningsekonomi som ansågs relevanta för de olika modellerna. I slutsatsen besvarades problemformuleringens tre frågor. Det visades att IT-lösningar till en plattform existerar, vilket möjliggör en fungerande affärsmodell. Beroende på de tre förslagna affärsmodellerna kommer tekniken bidra med olika fördelar och nackdelar. Delningsekonomi kan användas som ett verktyg för att utöka utbudet och utnyttjandegraden av laddpunkter. Det har identifierats tre tydliga motiv: ekonomiska incitament, hållbarhet och ökad tillgänglighet, samt fyra tydliga barriärer: förväntad/upplevd ansträngning, tillit och förtroende, flexibilitet och processrisk. Utifrån ovannämda motiv och barriärer, bestämdes de egenskaper en affärsmodell behöver inneha. Detta resulterade i att projektets mest tekniskt sofistikerade, Affärsmodell 1, ansågs mest kvalificerad.
Dolda värderingar – ett hinder för samhällsomställningen En kritisk granskning av Trafikverkets kostnads-nytto- analyser och deras användning
(2023) Björkler, August; Juul, Jakob; Årebäck, Lovisa; Davidsson, Axel; Nordgren, Jesper; Mattsson, Lukas; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation; Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics; Bohlin, Erik; Lundin, Per
SAMMANFATTNING Studien undersöker huruvida dolda värderingar är ett hinder för större samhällsomställningar. Detta utreds mer specifikt genom en fallstudie av Trafikverkets utvärdering av nya stambanor för höghastighetståg. Detta är relevant eftersom tidigare forskning pekat på att det förekommer brister inom dessa typer av kalkyler, som enligt Ackerman möjliggör att skaparen kan gömma en egen agenda i dem (2008, s.2-3). Detta kan allmänt ses som signifikant med tanke på att hållbarhetsomställningen, som samhället försöker genomgå, potentiellt hämmas som konsekvens av dessa brister. Rapporten inleds med en litteraturstudie av tidigare forskning för att introducera läsaren till ämnet. Därefter bedrivs själva undersökningen av ämnet i form av en enfallsstudie. Utvärderingen av nya stambanor som fallstudiens fokus kan motiveras av att det är ett oerhört omfattande och långsiktigt infrastrukturprojekt med många skiftande åsikter, däribland vitt skilda resultat och slutsatser om projektets samhällsnytta. På så vis blir enfallsstudien representativ för den problematik som tidigare forskning lyfter. Vad gäller fallstudiens genomförande baseras den på två primära typer av data, nämligen tryckta källor och intervjuer. Insamlingen av informanter och tryckta källor har följt en snöbollsurvalsmetodik. Det som framkom av att studera beslutsunderlagen för de nya stambanorna var att de, enligt Wieweg och Isacsson (2016), var mycket olönsamma. Även efter diverse känslighetsanalyser var den samhällsekonomiska kalkylen mycket olönsam. Samtidigt genomfördes kalkyler av andra aktörer som kom fram till positiva resultat. Rapporten etablerar även att värderingar i vissa fall är tvungna att göras i samhällsekonomiska kalkyler, men att problem uppstår när dessa görs utan att detta förmedlas tydligt. Värderingarna som finns i beslutsunderlagen, där de samhällsekonomiska kalkylerna ingår, delas in i fyra kategorier: kvantifierbara, semi-kvantifierbara, icke-kvantifierbara respektive politiska värderingar. Problemen uppkommer i de tre sistnämnda kategorierna. Där krävs att mer omfattande värderingar genomförs, vilket kan ge följd till olika resultat beroende på vem som värderar. Sammantaget visar studien att de största bristerna med samhällsekonomiska kalkyler är att de rymmer värderingar, och samtidigt strävar efter att vara objektiva, men även att de inte är tillräckligt transparenta när värderingar väl redovisas. Utöver detta har modellerna tydliga brister, men det stora behovet av att kunna jämföra nya infrastrukturella satsningar kvarstår, vilket innebär att även modellerna förblir kvar. Dock har mycket av studien pekat på att det är användningen av samhällsekonomiska kalkyler som kan vara problematisk snarare än de faktiska bristerna i kalkylerna. Överplanering, marknadsmisslyckanden och värdering av ovärderligheter visar sig vara de grundläggande faktorerna i huvudproblematiken, och svårigheterna i samhällsekonomiska kalkyler blir således dess uttryck. Därför kan man hävda att samhällsekonomiska kalkyler är ett hinder för en effektiv samhällsomställning.
Mapping the Barriers to AI Implementation in Swedish Healthcare Key Barriers: Competencies, Data Accessibility, and Demonstrating Value of AI Products
(2023) Albuschus Svanvik, Hannah; Landin, Filip; Madsstuen, Emil Andreas; Sjögren, Frida; Stiebe, Elin; To, Kevin; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation; Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics; Bohlin, Erik; Surber, Nicholas
Artificial Intelligence (AI) has shown the potential to improve the quality of care for patients. However, barriers are preventing its adoption, and despite its potential, the integration of AI into Swedish healthcare remains limited. This thesis aims to identify the most impactful barriers to implementing AI in Swedish healthcare by identifying stakeholders, their interests, and their perceived barriers to the implementation. The data was collected through 19 semi-structured interviews. These interviewees were categorized into six stakeholders: clinicians, healthcare executives, MedTech companies, patients, policymakers, and researchers. Thematic analysis and tools from stakeholder analysis were utilized to synthesize overarching barriers in the system. The results revealed diverse perspectives on barriers for the stakeholders. The most prominent barriers identified were competencies, data accessibility, and demonstrating the value of AI products. Lack of competencies contributes to several other obstacles, and data accessibility was mentioned by all stakeholders. Demonstrating AI products’ value is fundamental to integrating AI into clinical practice. The thesis calls for further research to provide solutions to the identified barriers. If solved, the large-scale implementation of AI in Swedish healthcare will be one step closer.
Den nya textilstrategins möjliga påverkan på fast fashion-aktörer En studie baserad på EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier
(2023) Björkman, Sandra; Brusbo, Moa; Gryte, Elin; Kraft, Thea; Ljungdahl, Elfwa; Palmqvist, Vendela; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation; Chalmers University of Technology / Department of Technology Management and Economics; Bohlin, Erik; Landström, Catharina
Modeindustrin är en snabbt växande industri som spelar en viktig roll för världsekonomin, samtidigt som den har stora negativa hållbarshetskonsekvenser. Fast fashion är ett segment inom modeindustrin som karaktäriseras av stora produktionsvolymer av kläder samt frekventa byten av kollektioner, vilket gör att fast fashion utgör en betydande roll av modeindustrins utsläpp, avfall och resursutnyttjande. För att minska modeindustrins negativa konsekvenser har EU presenterat en ny strategi för hållbara och cirkulära textilier, som innefattar sex omfattande åtgärder där de explicit uttrycker målet att göra ”fast fashion out of fashion”. Rapportens syfte är att förstå hur fast fashion-aktörer kan komma att påverkas av EU:s nya strategi för hållbara och cirkulära textilier, samt att förstå vilka möjliga utmaningar som strategin kommer att medföra för aktörerna. Kandidatarbetet syftar även till att spekulera kring möjliga framtidsscenarier för fast fashion-aktörer. Studiens problematisering har analyserats och diskuterats på en högre nivå som policydriven disruption för att påverka hållbara transformationer vilket därmed utgör arbetets teoretiska referensram. Vidare har även affärsmodellsinnovation inkluderats då det i teorin är en väsentlig del för företag att hantera vid disruptiva händelser. Kandidatarbetet utgörs av en kvalitativ studie med ett induktivt arbetssätt. Inledningsvis genomfördes en litteraturöverblick för att generera ett teoretiskt underlag och därmed en förståelse för problemområdet. Därefter genomfördes enskilda semistrukturerade intervjuer för att erhålla kvalitativt underlag kring frågeställningarna. Efter genomförda intervjuer och litteraturöverblick har det framkommit att fast fashion-aktörer kommer att ställas inför tre centrala utmaningar till följd av den nya EU-strategin för hållbara och cirkulära textilier. Den första utmaningen är att matcha intäkter med kostnader. Den andra utmaningen är att förstå konsumenten och marknaden i en föränderlig värld. Den tredje utmaningen är att omorganisera interna och externa processer i värdekedjan. En rad olika scenarier har också diskuterats om hur en eventuell framtid för aktörerna kan komma att se ut. Ett möjligt scenario är att fast fashion-aktörer kommer skifta segment och träda in i slow fashion-segmentet. Ett annat möjligt scenario är att fast fashion-aktörer går mot att bli lågprisaktörer med basplagg och tidlös design. Ett tredje möjligt framtidsscenario är att fast fashion-aktörer går mot ett hållbart och datadrivet ultra fast fashion-segment, genom att de bland annat använder sig av AI och sociala medier för att effektivisera och öka förståelsen för kundernas efterfrågan.

Browse

Senast publicerade