Examensarbeten på grundnivå
Länka till denna samling:
Browse
Senast publicerade
Visar 1 - 5 av 722
- PostEffekt av elektrolys på sediment och Tributyltenn (TBT)(2024) Lorentzson, Samuel; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Modin, Oskar; Norén, AnnaIdag anses tributyltenn (TBT) vara en av de mest toxiska föreningar som släppts ut i den marina miljön och i Sverige infördes år 1993 ett totalförbud mot användandet av TBT på båtar och fartyg. Regelbundet sker muddring av Göta älv för att se till att stora båtar ska kunna lägga an vid hamnarna samt passera upp till Vänern. Vid provtagning i dessa områden ser man fortfarande höga halter av TBT. Eftersom sedimentmassor som tas upp vid muddring är kontaminerade går de inte att använda till någonting, och hamnar därför på deponi i stället för att exempelvis användas inom byggindustrin. Detta examensarbete syftar till att utforska hur väl elektrolys med bor-dopad diamant-anod (BDD) och titankatod påverkar nedbrytningen av tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT). Dessutom syftar rapporten till att undersöka hur metoden vid olika elektrisk spänning påverkar sedimentpartiklars stabilitet i vattenfasen. För att studera elektrolysens inverkan på sedimentpartiklars stabilitet i vattenfasen utförs massbalans- och zeta-potentialanalys. Resultaten visar att elektrolys har en stabiliserande inverkan på sedimentpartiklar i vattenfasen jämfört med kontrollprover som inte genomgått elektrolys. Elektrolysmetoden utfördes på spikade saltvattenprover och resultaten visar att 97% av den ursprungliga halt TBT brutits ned. Man kan också se att DBT och MBT bryts ned i samband med elektrolys.
- PostKänslighetsanalys av skredet i Småröd, Västra Götalands Län, med avseende på släntstabilitet(2024) Karlsson, Max; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Karlsson, MatsOnsdag den 20 december, år 2006 inträffade ett stort jordskred i Småröd, beläget mellan Munkedal och Uddevalla kommun. Jordskredet inträffade samband med utbyggnaden av E6 genom Bohuslän. Västra Götalands län har historiskt sett vart mer utsatt av jordskred än resterande av Sverige, både till antal och omfattning. Avsikten med detta examensarbete är att göra en känslighetsanalys av ett utlöst jordskred i området, Småröd 2006. Genom att undersöka faktorer som spelat in vid dess uppkomst, identifiering av mänsklig påverkan av stabiliteten vid byggnation väntas detta arbete att kunna öka riskmedvetenheten vid utbyggnad av infrastruktur i skreddrabbade områden och därmed förebygga liknande händelser. Analysen genomfördes i programvaran GeoStudio 2020, i en vald kritisk sektion i området. Modelleringen speglade byggstadiet och de olika stegen av påfrestning i sektionen vid odränerad samt kombinerad analys, även alternativ projektering analyserades i jämförande syfte. Resultatet från undersökningen gav en indikation på hur stabiliteten i området förändrades under byggnationens framfart. Av resultatet att döma utlöstes skredet av en allt för stor, tillfälligt placerad tryckbank intill den nya E6. Stabiliteten i området var sedan tidigare av kritisk karaktär. Förekomsten av kvicklera i området resulterade i en mycket större utbredning av skredet än vad som initialt utlöstes. Oaktsamhet och osäkerhet i vilken säkerhetsklass som byggnationen skulle utföras i, verkar ha vart en bidragande faktor till utfallet. Hade skredet kunnat hindrats? Ja, med rätt kunskap om jordens höga sensitivitet och riskerna med allt för hög påfrestning under byggstadiet. Klimatförändringar visar till det kommande ökande behovet för kunskap och förståelse för hur slänters stabilitet kan upprätthållas vid ökad påfrestning. Forskning visar att den mest bidragande faktorn till ökad instabilitet i slänter kommer vara den ökande mängden nederbörd. Det kan resultera i förhöjt portryck i jorden, men också högre grundvattenflöden. Större flöden kan resultera i en snabbare urlakning av högsensetiv lera, men också ha en större eroderande effekt i åar och floder som har ansetts stabila sedan tidigare.
- PostAnalys av sättningar vid vattenutvinning ur sluten akvifer(2024) Sjöberg, Ella; Tran Kha, Bao; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Karlsson, Mats; Karlsson, MatsAtt utvinna vatten ur marken är en av anledningarna till att grundvattennivån i marken sjunker. Som en följd av detta uppstår sättningar som kan orsaka stora skador på bland annat vägar och byggnader. I det här arbetet ligger fokus på vattenutvinning genom pumpning ur en sluten akvifer. I programmet GeoStudio 2020 har en enklare modell av verkligheten skapats för att analysera sättningarna som uppstår vid en grundvattensänkning. Markens förhållanden och egenskaper spelar stor roll för hur mycket grundvattennivån kommer att sjunka och sättningarnas storlek. Jordlagrens elasticitetsmodul är avgörande för sättningens storlek. Resultatet visar att en högre elasticitetsmodul leder till mindre sättningar. Att utvinna vatten med en hög pumphastighet innebär höga grundvattensänkningar och stora sättningar. I Göteborg används idag en pumphastighet på 100-1000 l/h för de flesta brunnar vilket är en relativt låg hastighet som inte kommer orsaka några större sättningar och skador. Men för att vara på den säkra sidan kan det vara värt att använda sig av markförstärknings eller grundläggningsmetoder på platser där marken är extra känslig för sättningar
- PostLångtidsuppföljning av KC-förstärkning under E45 med InSAR(2024) Muren, Ebba; Sellgren, Alva; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Karlsson, Mats; Karlsson, MatsE45:an är en fyrfilig väg som sträcker sig mellan Alta i Norge och Gela på Sicilien. Sträckan Göteborg – Trollhättan, som i nuvarande form stod färdig 2012, är belägen i ett lerigt område. Därmed ökar risken för sättningar och instabilitet här. Markrörelser längst sträckan har observerats med hjälp av InSAR, en relativt ny teknik. Det är en satellitbaserad metod som man kan mäta markrörelser med millimeterprecision med. Tekniken kan användas till att hitta markrörelser i ett tidigt skede och därmed påbörja åtgärdsarbetet tidigare vilket är en ekonomisk och hållbar vinning. Kalkcementpelare är en förstärkningsmetod som användes under byggnationen av vägen. En kalkcementblandning blandas in i den naturliga jorden och bindningsmedlet binder sig därefter med jordens vätska. Efter att cement-jordblandningen har fått brinna så bildas pelare i marken som avlastar jorden och sprider ut lasten. Kvaliteten på kalkcementpelare kan variera beroende på olika faktorer. Syftet med examensarbetet är att göra en långtidsuppföljning av en KC-förstärkt väg. Delsträckor som analyseras är Alafors – Tollered, Grönån och Alvhem. Det diskuteras om det var rätt förstärkningsåtgärd, med tanke på den geologin som råder över den aktuella sträckan. En jämförelse görs mellan de beräknade sättningarna i områdena och de faktiska sättningarna, uppmätta med hjälp av InSAR. Områdena som studerats har satt sig mer längs E45:an än entreprenörerna räknat med. Differenserna mot de beräknade värdena uppgår till ungefär 80 millimeter. Slutsatsen som drogs var att det beror på kvaliteten på kalkcementpelarna och den bristfälliga uppföljningen. Vid installationen av kalkcementpelare måste flera parametrar stämma, såsom disponeringen av material och inblandning av en tillräckligt fuktig jord. Brist på vertikalspänning i det övre skiktet i marken är även en påverkande faktor. En till orsak till de stora differenserna är att vissa beräkningar gjorda i en sektion ska representera en längre sträcka där jordprofil och vattenkvot kan variera.
- PostIntegration av gång- och cykeltrafik under en existerande vägbro i Kungsbacka Brodesign och preliminärdimensionering(2024) Heurlin, Johanna; Bertilsson, Wilma; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Gil Berrocal, Carlos; CarlosI Kungsbacka kommun finns intresse för att anlägga promenadstråk längs Kungsbackaån. I dagsläget utgör en vägbro på Arendalsleden ett hinder för att sammanföra stråken och möjliggöra passerbarhet. Etablering av ett övergångsställe på Arendalsleden har uteslutits på grund av den höga trafikbelastningen och risken för trafikstockningar vid eventuell hastighetssänkning. Byggandet av en gång- och cykelbro över Arendalsleden bedöms inte som en möjlig lösning då det är en åtgärd som inte är ekonomiskt försvarbar. Syftet med rapporten är att undersöka möjligheten att skapa en passage för gång- och cykeltrafik under den befintliga vägbron genom att presentera möjliga brokoncept och utföra en preliminärdimensionering. För att utforska potentiella brokoncept och genomföra en preliminär dimensionering har litteraturstudier, platsbesök, beräkningar och finita element-programvaran SkyCiv använts. Det valda brokonceptet för preliminär dimensionering är en fackverksbro i stål med en asfaltsbelagd gång- och cykelbana. Bron följer den befintliga brostrukturens fundament och stöds av betongpålar. Preliminär dimensionering har genomförts i enlighet med Eurokod och Trafikverkets krav, med dimensioner framtagna genom beräkningar och användning av finita element-programvaran SkyCiv. De slutliga dimensionerna för bron är 2,7 m i bredd och en genomsnittlig längd på 23,5 m. De enskilda fackverken är 1,4 m i höjd och 1,6 m i bredd. Samtliga fackverk består av stålkvalitet S355J2H och har ett tvärsnitt på 40x40x5 mm. Brobanan består huvudsakligen av ett flertal I-balkar av tvärsnittet IPE-160 och 63,3 m2 asfaltsbeläggning. Avgränsningar har fastställts för att inte inkludera geotekniska beräkningar, detaljerad beskrivning av utförande och grundläggning samt förband. En omfattande ekonomisk kalkyl har inte utförts, endast materialkostnader har tagits i beaktning. Dessa avgränsningar har gjorts för att fokusera på själva konstruktionen av bron.