Examensarbeten på grundnivå
Länka till denna samling:
Browse
Senast publicerade
- PostAvfallsförordningen; ett ideal eller verklighet(2024) Bergkvist, Malin; Sabel, Ebba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Gustafsson, Mathias PetterAgenda 2030 presenterades den 1 januari år 2016 av FN:s och innehåller de gemensamma målen för en hållbar utveckling. Byggsektorn står ansvarig för 22 procent av nationens totala växthusgasutsläpp. Det är därmed av stor betydelse att förstå hur beslut och val som tas i byggsektorn påverkar utvecklingen mot en hållbar byggsektor. I projekteringsskedet finns det stora möjligheter och utvecklingspotential att göra val som minimerar byggandets klimatpåverkan. Den nya versionen av Avfallsförordningen (SFS 2023:936) reglerar bygg- och rivningsavfall i Sverige med syftet att främja ekologisk hållbarhet. Förordningen innebär att krav ställs på byggföretagen, inklusive möjligheten till dispens från vissa lagkrav under specifika omständigheter. Syftet med examensarbetet är att undersöka och utreda vilka specifika omständigheter som genererar dispens enligt avfallsförordningen SFS 2020:614 inom byggsektorn. Genom att analysera och konkretisera dessa omständigheter ämnar arbetet att skapa insikter och kunskap för framtida riktlinjer med hänsyn till att främja hållbart agerande. Undersökningsstrategi utgår från en flermetodsforskning som ansats där dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer tillämpas som undersökningsmetoder. Resultatet indikerar att omständigheterna som genererar dispens från Avfallsförordningen SFS 2020:614 är unika för varje enskilt fall. Varje dispensansökan bedöms individuellt och en skillnad som identifierats beror på byggprojektets geografiska plats. Det finns även brister som genomsyrar hela byggsektorns värdekedja, där tillgång till resurser och kompetens hos aktörerna påverkar sektorns hållbarhetsinsatser. Det finns behov av tydligare riktlinjer för att styra aktörernas arbete med byggavfall. Detta har resulterat i den framtagna handlingsplanen FRAMSTEG - Framtidens Samverkan och Tillvägagångssätt för hållbart byggande, vilket syftar till att främja ekologisk hållbarhet.
- PostUndersökning av orsaker till för hög övervärme i flerbostadshus(2024) Soldevall, Mauritz; Abouelfath, Mohamed; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Granath, KajDetta examensarbete syftar till att utforska de bakomliggande orsakerna till varför lägenheter i ett bostadskomplex kan uppleva höga temperaturer under varma sommardagar, överstigande de generella råd angående inomhustemperatur från myndigheter. Frågeställningar är som följande,vilken lägenheter har högst övervärme i respektive projekt,finns det några mönster i övervärmen på de olika projekten,vilka relevanta åtgärder kan göras för att förbättra detta. För att kunna svara på dessa frågor har vi använt insamlad mätdata från två bostadsprojekt i Göteborg. Det har möjliggjort en noggrann undersökning och identifiering av lägenheter som lider av höga temperaturer. För att få en mer detaljerad förståelse och närmare undersöka de båda fallen, har vi faktiskt besökt projekten och tagit bilder. Detta har gett oss möjlighet att analysera vilka faktorer som bidrar till övervärmen i dessa lägenheter och hur vi kan motverka det. Resultatet från undersökningen tyder på att lägenheterna på våning 4 i 1 projekt 1 har högst maxtemperatur. Undersökningen som helhet pekar på att lägenheterna i våning 4 på projekt 2 påverkas av högst temperatur under varma sommardagar. Detta innebär att relevanta åtgärder behövs för att upprätthålla den optimala temperaturen inomhus. Vidare när det kommer till projekt 1 kan vi se tydligt att våning 3 (söder) har högst temperatur. Åtgärder behöver vidtas för att göra det möjligt för människor att bo kvar utan bekymmer. Genom att göra detta gynnas byggbranschen då de kan bygga vidare utifrån de befintliga åtgärderna istället för att ständigt behöva genomföra nya.
- PostBreddat bostadsutbud i socioekonomiskt svagare områden; möjligheter och utmaningar för småhusbyggande i Göteborg(2024) Wiltgren Johnsson, William; Bornström, Viggo; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, Julia; Gregorowicz-Kipszak, JoannaSverige har socioekonomiska skillnader och i de områdena med lägst socioekonomisk status påverkas livschanserna på individnivå. Politiker har gjort insatser för skola och arbetsmarknad men det krävs en förändring av den byggda miljön. Det innebär en förändring av bland annat utformning, bostadstyp och upplåtelseform. Vi fick kontakt med Egnahemsbolaget som jobbar mycket med bostadsutveckling i socioekonomiskt svagare områden. Tillsammans med dem bollade vi idéer för arbetet. För att gå djupare in på problematiken gick vi igenom relevant forskning och teori. Frågeställningarna som väcktes var hur ett breddat bostadsutbud kan påverka områden med låg socioekonomisk status. Vi ville även titta på hur småhus kunde bidra i dessa områden. Anledningen till småhus är att dessa områden är att de för det mesta är dominerade av flerbostadshus. Eftersom det inte byggs lika mycket i socioekonomiskt svagare områden de senaste åren undrade vi även hur förutsättningar för bostadsutvecklarna såg ut. För att få svar på frågan utförde vi semi-strukturerade intervjuer med fyra bostadsutvecklare. Resultatet talar för att ett breddat bostadsutbud har goda effekter på socioekonomin i områden med lägre socioekonomisk status. Människors flyttmönster påverkar till stor del hur socioekonomin förändras i ett område och om vi kan få hushåll som får det bättre ställt att förbli i området genom att ett utökat och varierat bostadsutbud så kommer det att lyfta socioekonomin i området. Boendesegregationens utveckling och mekanismer påverkar områden och den byggda miljön är en viktig pusselbit för att förändra på områdesnivå. Resultat från forskningen talar tydligt för att fysiska förändringar bidrar till ökad socioekonomisk status och att det är viktigt att planera rätt från början när områdesförändring ska utföras. Under intervjuerna har bostadsbolagens möjligheter och utmaningar konkretiserats till att Göteborgs Stad behöver se över sitt arbete för att behandla frågan om bostadsutveckling i socioekonomiskt svagare områden. Bostadsutvecklarna vill i stor utsträckning hjälpa till med utbyggnad och byggnation i staden men ser idag liten till ingen lönsamhet med projekt i dessa områden. En av de stora utmaningarna är frågan om hur kostnader ska fördelas samt hur markpris fastställs
- PostByggnaden som eget system Installationer för självförsörjning av el vatten och avlopp(2024) Tölander, Erica; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, TorbjörnI denna rapport projekteras ett flerfamiljshus så att det kan stå fritt utanför samhället och ändå klara alla de behov som finns för hyresgästerna i fråga om vattenförsörjning, avloppshantering, elförsörjning och värmebehov. Projekteringen utgår från de behov som finns för ett flerfamiljshus med 6 lägenheter för 18 personer. Olika sätt att tillgodose dessa behov beaktas och det mest passande alternativet används i projekteringen. I vissa fall, som med elektrolysör när det inte finns så många olika alternativ på marknaden eller då endast ett ungefärligt värde behövs väljs en godtycklig produkt för att få en grund att räkna på. De delar som projekteras är integrerat soltak som vid överproduktion skickar överskottsel genom en elektrolysör för långtidsförvaring i vätgastuber placerade i husets vindsutrymme där även övrig teknik installeras. För korttidsförvaring från dagenergi till nattenergi används batterier. Vattenförsörjning sker genom en djupborrad brunn för upptagning av grundvatten. Värmeförsörjning sker med hjälp av bergvärme som använder el från soltaket. Avloppshanteringen löses med att ta bort behovet av bortforsling av svartvatten, genom att installera förbränningstoaletter som också minskar behovet av inkommande färskvatten. I rapporten görs beräkningar där det behövs och schablonvärden används där det är möjligt för att få en översiktlig kompakt dimensionering av alla delar och hur de fungerar tillsammans. Syftet med rapporten är att se om det är möjligt att projektera en större byggnad som är ett helt eget system som kan stå fritt ifrån samhället och rapporten visar att det är möjligt dock tar inte rapporten upp ekonomi och om det är lönsamt att genomföra. Fokus ligger på funktionalitet och användarvänlighet samt att alla delar av byggnad och installationer skall finnas lättillgängliga på marknaden idag. För att begränsa arbetet ytterligare tas inte vattenrening med i detalj då det finns många exempel på och är standard för många hushåll redan idag och behövs inte för övriga beräkningar. Rapporten går ej heller igenom återvinningshantering eller behov av till exempel livsmedel.
- PostSkillnader mellan projekterad och verklig energianvändning för byggnader(2024) Blohm Hagman, Felix; Hanselius, Viktor; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, TorbjörnI mån om att möta förväntningarna i Parisavtalet har mål och etappmål ställts upp gällande Sveriges utsläpp av växthusgaser. Som följd av dessa mål har kraven gällande byggnaders energianvändning successivt skärpts med tiden. För att kunna bygga byggnader som uppnår dessa krav är det viktigt att redan vid projekteringsstadiet kunna förutse vad byggnadens energianvändning kommer att vara. Detta görs ofta genom att en byggnad modelleras upp och analyseras utifrån bland annat antaganden och schablonvärden. Vid uppföljningar har det dessvärre observerats att den uppmätta energianvändningen för byggnaderna sällan stämmer överens med vad som förväntas enligt projekteringen. Undersökningen omfattar en litteraturstudie, intervjuer, fallstudier och egna mätningar med syfte att finna möjliga anledningar till skillnaderna i energianvändning, och att identifiera storleken av dessa skillnader. Vid genomförandet av fallstudierna undersöks tre byggnader, där energiberäkningar och energideklarationer jämförs, och på grund av bristande detaljering i energideklarationerna har egna mätningar och beräkningar genomförts för ett av fallstudieobjekten. I litteraturstudien jämfördes den uppmätta och projekterade energianvändningen för 25 olika byggnader, varav 20 byggnader hade en skillnad större än ± 10 %. Vidare visar även forskning på att energianvändningen tenderar att underskattas vid projekteringsstadiet. Fallstudierna visar att, oavsett hur väl projektering och uppmätning stämmer överens, så förekommer noterbara skillnader för vissa av de delposter som utgör den specifika energianvändningen. Exempelvis observerades att värmebehovet tenderar att överskattas medan kylbehovet underskattades. Dessa skillnader beror med stor sannolikhet på att de schabloner och antaganden som används vid beräkningen är för generaliserande och därav inte representativa för olika typer av byggnader. För att förbättra simuleringar anses det även vara viktigt att energideklarationerna blir mer omfattande, och att de konsulter som arbetar med energiberäkningarna får tillgång till deklarationerna i efterhand.