Examensarbeten på grundnivå
Länka till denna samling:
Browse
Senast publicerade
Visar 1 - 5 av 664
- PostUndersökning av inomhusklimatet i Samhällsbyggnadshuset(2023) Arvidsson, Ludvig; Lundgren, Erik; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel , Anders; Lindholm, TorbjörnInomhusklimatet är något av det första som upplevs i en byggnad och ett bra inomhusklimat är viktigt för en persons välmående. Enligt studenter, besökare och lärare anses det nuvarande inomhusklimatet i SB huset som bristfälligt. Till följd av detta beslöt vi oss om att undersöka inomhusklimatet och om det faktiskt fanns ett problem eller om det kanske var något annat som kan ligga bakom det upplevda klimatet. Syftet med undersökningen är alltså att undersöka fuktighet, temperatur och koldioxidhalt i olika salar i SB-huset och se om någon av parametrarna ligger utanför vad som generellt anses vara bekvämt. Vi jämförde även våran mätdata med mätdatan som de som har hand om ventilationen Akademiska hus har. Efter att ha analyserat all mätdata såg vi att det brister i vissa salar medan andra salar hade värden som anses som rimliga. Temperaturen höll sig på en behaglig nivå och den relativa fuktigheten verkade följa utomhusförhållandena. Koldioxidhalten var den parameter som fluktuerade mest, då den både låg inom ramen för vad som anses som okej, men vid vissa mätningar hamnade koldioxidhalten över Folkhälsomyndighetens rekommendation på 1000 ppm. Vi såg även vid mätning av lufthastigheten att värdena i den datorsal vi mätte var över det som anses som normalt vilket leder till att vissa personer som vistas i datorsalen upplever drag och tycker därav att det är kallt även fast rumstemperaturen låg på en behaglig nivå, som även koldioxidhalten och den relativa fuktigheten gjorde. Det största problemet med ventilationssystemet som vi kom fram till var att ventilationen stängdes av redan vid 16:00. Detta har ändrats efter vi började med våra undersökningar.
- PostEnergieffektivisering av äldre kommersiell fastighet(2023) Hellström, Lisa; Steijer, Nils; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, TorbjörnSamhället står idag inför stora utmaningar vad gäller tillgången till energi vilket har orsakat höjda energipriser. I och med detta har intresset för energieffektivisering ökat, både för företag och privatpersoner. Tidigare har energieffektiviseringsfrågan främst varit aktuell vad gäller miljöpåverkan men har idag även blivit en ekonomisk fråga. På grund av kommersiella fastigheters stora energibehov blir energieffektivisering extra viktigt för dessa byggnader. Syftet med detta arbete är att undersöka effekten av olika energiåtgärder i en kommersiell fastighet. Arbetet syftar även till att hitta ett åtgärdspaket som har hög potential att minska driftskostnaden i fastigheten. För att uppnå detta har simuleringar med olika förutsättningar utförts i programmet IDA ICE 4.8. Ur simuleringarna som motsvararar ett år hämtades värme- och kylbehov samt energianvändning. Denna data användes sedan till vidare beräkning av energiprestandan för olika åtgärder och energikällor. För att utvärdera de olika åtgärderna användes primärenergital samt driftkostnaden. Olika förbättringar vad gäller energikällor och tekniska lösningar har utvärderats och jämfördes mot byggnadens utgångsläge. För att evaluera lönsamheten av olika tekniska system gjordes livscykelkostnadsanalyser. Vid beräkningar av livscykelkostnad användes nuvärdesmetoden.
- PostJämförelse av inbyggd klimatpåverkan för VAV och CAV-system med kylbafflar(2023) Joo, Linnea-Louise; Normark, Moa; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Trüschel, Anders; Lindholm, TorbjörnKlimatpåverkan har en allt större betydelse i dagens samhälle. Byggsektorn står i nuläget för en stor andel av våra totala utsläpp av växthusgaser, där en förklaring till detta är att det finns brist på kunskap och information kring klimatpåverkan inom branschen. Det finns därför idag ett behov att minska klimatpåverkan från byggnationer, dessutom finns det idag inom installationsbranschen en ökad efterfrågan av miljödokumentation gällande materialval och komponenter. Mot den bakgrunden har följande examensarbete gjorts i syfte att studera klimatpåverkan avseende materialåtgång för att undersöka skillnaden mellan ett VAV-system och ett CAV-system med kylbafflar. Klimatpåverkan jämfördes för kanaler, rör, don och kylbafflar för ett våningsplan. För att möjliggöra en generell bild av en kontorsbyggnad med 4 våningar multiplicerades de beräknade värdena med fyra. Luftbehandlingsaggregaten jämfördes utifrån centraliserad ventilation där ett aggregat är placerat på ett våningsplan som sedan försörjer alla vångsplan eller rum, och decentraliserad ventilation där aggregaten placeras på respektive våningsplan eller rum som aggregatet ska försörja. Systemen är utformade för att uppfylla kraven gällande hygien- och komfortluftflöde och använder sig av till exempel standardmaterial och dimensioner för branschen. Ingen hänsyn har tagits till hur respektive system skiljer sig från varandra på lång sikt med hänsyn till klimatpåverkan för underhåll och livslängd. Detsamma gäller respektive system avseende kostnad. Avslutningsvis kan vi fastställa att examensarbetet innefattar flertalet antaganden och det är ett stort antal parametrar som påverkar klimatpåverkan med avseende på materialåtgång. VAV-systemet är en bättre systemlösning för kontorsbyggnader i Sverige med avseende på total klimatpåverkan samt klimatpåverkan per m2 A-temp. Minst total materialanvändning har VAV-systemet. De största andelen material som systemlösningarna innehåller är stål och stenull. Produktkategorierna som bidrar till störst klimatpåverkan är ventilationskanalerna för de båda systemen, därefter kommer kylbafflarna i kylbaffelsystemet och tilluftsdonen i VAV-systemet.
- PostLjudabsorberande betong(2023) Dufvenius Esping, Albin; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Forssén, Jens; Forssén, JensDet huvudsakliga fokusområdet i denna rapport har varit att ta fram data för en betong som ej testats för sina akustiska egenskaper. Utvecklingen av denna produkt har varit i samråd med Thomas Betong som antog utmaningen att försöka ta fram en betong med förbättrade akustiska egenskaper. Den nya produkten har i huvudsakligt syfta att effektivisera bullerskyddsskärmar i trafikerade miljöer. Undersökningen som har gjorts är baserad på akustiska samt betongtekniska laboratorietester där testmetoderna följer internationell standard. Genom analys av framtagna data för betongen och akustiska egenskaper samt resultat från tester har en utvärdering gjorts i en akustisk ståndpunkt samt en enklare miljö- och hållbarhetsbedömning. Resultaten i denna undersökning påvisar en tydlig förbättring med avseende på ljudabsorbering i vissa frekvensområden men även en generell förbättring över ett större frekvensområde. För att kunna påvisa att en förbättring har skett presenteras resultaten ihop med ett referensprov som ska efterlikna de idag förekommande bullerskyddsskärmarna gjorda av vanlig betong.
- PostOlika ventilationssystem och dess påverkan på mänsklig hälsa: En fältstudie i Göteborgsområdet(2023) Hansson, Johan; Lifjorden, Philip; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Anders, Trüschel; Anders, TrüschelEn ökad mängd trafik, tyngre fordon, ökad produktion från fabriker samt färre gröna områden är några av de förändringar som sker i dagens samhälle hela tiden. Detta resulterar i att vår utomhusluft får ta hand om en stor mängd partiklar och emissioner. I vissa större städer runt om i världen är detta så pass kännbart att det rekommenderas att bära ansiktsmask under vissa tider på dygnet. Det ser ibland ut som att dessa städer har en tjock vit/grå dimma som ligger över staden men i själva verket är det partiklar, avgaser och andra föroreningar som ansamlas i luften. Dessa toxiner och partiklar är något vi människor inte är utvecklade för att rensa bort. Allt från utökandet av astma samt hur cancer i luftvägarna blir vanligare är något som syns världen över, där partiklar är en stor källa till problemen. Samhällsutvecklingen kommer inte stanna av, det är ett faktum. Däremot kommer stora delar göras om och bli mer miljöanpassade. Biltrafiken kommer fortfarande påverka, fast på andra sätt. Elbilar och hybridbilar blir allt vanligare men vikten av dessa bilar är högre jämfört med de tidigare fossildrivna bilarna. Batteripaketen i bilarna väger mycket och dessa resulterar i tyngre fordon som ska ta sig fram på gatorna. Dessa tyngre fordon sliter mer på vägbanan och genererar mer partiklar i rörelse än innan (Univeritet, Umeå, 2022). Oavsett hur det vrids och vänder på frågan för att ställa om till ett mer klimatneutralt samhälle kommer det alltid vara vissa produktionsprocesser som kommer behöva producera mer eller mindre. Dessa processer kan i sin tur vara ansvariga för stora utsläpp av partiklar. Syftet med detta arbete är att utifrån ovanstående tankar se hur olika bostäder klarar av att filtrera bort partiklar och emissioner från de människor som bor och lever i bostäderna. Att vistas i städer med mycket partiklar över längre tid kan skada (Univeritet, Umeå, 2022). Därför kan ett inomhusklimat som är rent vara avgörande för människors hälsa i framtiden. I arbetet har därför två av de vanligaste systemen i Göteborg valts att mäta, nämligen självdragsventilation och FTX-system. Självdragsystem bygger på att temperaturskillnader skapar luftrörelser och där luften tas direkt från utomhusluften genom fasaden med ventiler. FTX-system är betydligt modernare och har en installerad fläkt någonstans i huset som tar in luft och renar den, värmer eller kyler och som även kan fukta eller avfukta luften samt har ett värmeåtervinningssystem för att minska kostnader. Resultaten från undersökningen, med avseende på partikelhalt, ger en generell bild att FTXsystemet är mer effektivt än självdragssystemet. Enligt mätningarna syns skillnader i koldioxidhalt samt skillnader i den relativa fuktigheten där bostäder med FTX-system har en högre nivå av koldioxid men lägre relativ fuktighet än självdragssystemet. Däremot skapar det ett torrare klimat som inte är gynnsamt för luftkvalitén. Vidare visar resultaten att levande ljus kan riskera att bidra till en högre partikelhalt inomhus. Även väderleken påverkar inomhusmiljön.