Examensarbeten på grundnivå
Länka till denna samling:
Browse
Senast publicerade
- PostSkillnaden på fuktsäkra byggnader med eller utan fuktriskanalys(2020) Roil Beto, Roil; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Sasic Kalagasidis, Angela; Skarhall, MartinSammanfattning på svenska och bör rymmas på denna sida. För sammanfattningens innehåll se skrivanvisningar utgivna av Fackspråk. Byggbranschen och samhället har betalat höga kostnader på grund av byggfel, där höga fuktnivåer i fuktkänsliga material och konstruktioner är den största faktorn. I byggbranschen strävar man ständigt efter att bygga fuktsäkert men idag är kraven högre eftersom att det finns mer kunskap inom fukt, både praktiskt och teoretiskt. Syftet med arbetet är att kunna se ifall det finns någon mätbar skillnad på byggnader som har följt ByggaF metoden där projektören har utfört fuktriskanalys eller där byggnader har följt minimum kravet för fuktsäkerhet utan projektörens fuktriskanalys. Syftet med arbetet är även att utreda om projektörens arbetsberedningar från ByggaF är något entreprenören kan utföra vid vanliga byggprojekt för att få en liknande fuktsäkerhet på konstruktionerna. Det övergripande målet med examensarbetet är att samtliga aktörer som fuktsakkunnige, byggherren, projektören, platschefen och byggentreprenören skall med hjälp av utredningen i denna rapport och Branschstandarden ByggaF bygga mer fuktsäkert än vad det i genomsnitt byggs idag. Grunden till detta mål är att öka kunskapen hos aktörerna och minska utgifterna som byggbranschen och samhället har bekostat idag på grund av fuktskador. Studien behandlar två byggnader i Göteborg kommun där de kommer att studeras och jämföras utifrån det utförda fuktsäkerhetsarbetet. Undersökningarna utförs på två olika byggnader, ett som har projekterats utifrån ByggaF metoden och ett utan. Metod för genomförande har präglats av litteraturstudier i form av datainsamling, intervjuer, fallstudier och studiebesök. Resultatet är att vi inte kan se någon mätbar skillnad. Detta i sin tur beror på en rad samverkande faktorer och företeelser: Byggherrens ointresse för fuktfrågorna. II Projektörernas oförmåga att klargöra monteringsdetaljer för uppenbara fuktriskmoment, framförallt vid tak och vid materialmöten i fasader. Införandet av tätare hus med mindre ”förlåtande” konstruktionslösningar. Entreprenörens önskan om att hålla nere produktionskostnaderna och en därigenom uppkommen ovilja till väderskyddad produktion. Undermåliga eller obefintliga arbetsberedningar av identifierade riskmoment. Ingen eller otillräcklig uppföljning genom egenkontroller. Slarv eller oförmåga hos underentreprenörer att följa arbetsberedningar och monteringsanvisningar. Resultatet beror inte på ByggaF metoden utan i själva verket kommunikationsbristen i byggprocessen. Slutsatsen är ifall Sverige skall börja bygga konstruktioner där fuktskador inte uppstår måste vi börja utbilda projekteringsledare i fuktsäker projektering, utbilda platschefer i fuktsäker produktion, genomför en företagsanpassad fuktsäkerhetsutbildning för entreprenadpersonalen.
- PostEn attraktiv stadsbyggnadsmiljö i Olofstorp(2022) Rifai, Roba; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Strid, Marie; Strid, MarieGöteborgs stad har nu sin största stadsutveckling. Till och med år 2035 kommer Göteborg växa med nästan en tredjedel i befolkningsmängd. (Göteborgs stad, 2022). I dagsläget är de centrala ytorna i Göteborg helt utnyttjade och svårt att bebyggas med nya verksamheter och bostäder. På grund av den begränsade ytan i de centrala delarna kan potentiella utvecklingsområden utanför centrum utnyttjas. Ett av dessa potentiella utvecklingsområden är Olofstorp som ligger inom området Bergum. Olofstorp tillhör den nordöstra delen av Göteborgs kommun. Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att utveckla ett attraktivt och hållbart Olofstorp. Med hjälp av en hållbarhetsbedömning av tre möjliga scenarier för en utveckling av ett planområde inom Olofstorp kommer förutsättningarna undersökas. Planområdet inom Olofstorp lokaliserades med hjälp av en litteratur- och kartstudie för att hitta området som är lämpligast att utveckla och bebygga. Med hjälp av litteraturstudien gavs upplysning på vad hållbar utveckling är och vilken vision som föreligger för Olofstorp. Detta gav möjlighet till att skapa framtidsscenarier, ”Utökad service”, ”Kombinera ny och gammal” samt ”Total förändring”. Varje scenario har en tidslinje. Resultatet av studien gav att scenariot ”Utökad service” är ett mindre kostsamt alternativ än de andra alternativen. ”Total förändring” blev det dyraste scenariot. För att kunna värdera vilket scenario som bedöms trovärdigast ur ett hållbarhetsperspektiv undersöks respektive scenario mot FN:s globala mål och Göteborgs egna miljömål. Detta sker med hjälp av indikationstabeller. Med hjälp av denna studie resulteras det bästa alternativet för Olofstorp är blandstadsscenariot.
- PostYttervägg med träregelstomme och högpresterande isolering: Platsbesparande yttervägg för Attefallshus(2022) Eriksson, Petter; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Johansson, Pär; Johansson, PärHöjda ambitioner inom energihushållning har lett till mer värmeisolering i byggnaders klimatskal. En konsekvens av detta är att ytterväggarna blivit tjockare och upptar en stor andel av byggnadsarean. Detta blir särskilt påtagligt för mindre byggnader som Attefallshus där byggnadsarean är begränsad till 30 m2. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheten att använda högpresterande isoleringsmaterial i ytterväggarna i avsikt att öka andelen boarea för Attefallshus. Högpresterande isolering är isoleringsprodukter med lägre värmeledningsförmåga än den traditionellt använda mineralullen. Detta möjliggör i sin tur tunnare lager av isolering utan en försämrad energiprestanda. Rapporten inleds med en teoridel för att beskriva vilka energikrav som gäller för Attefallhus, egenskaper för de material som undersökts samt för att klarlägga principer för hur en yttervägg med träregelstomme bör utformas med avseende på fuktsäkerhet. Teoriavsnittet har legat till grund för fyra förslag till ytterväggkonstruktioner som delvis utformats med högpresterande isoleringsmaterial. Dessa förslag följs upp med beräkningar av U-värde, fukttillstånd och materialkostnader. Resultatet visar att det finns potential att öka andelen boarea för Attefallshus om låga U-värden eftersträvas. För en vägg med U-värde 0,122 W/m2K var ökningen 9,5% jämfört med en vägg med mineralull med samma U-värde. För en vägg med U-värde 0,171 W/m2K var samma ökning endast 1,5%. De ekonomiska konsekvenserna behöver dock utredas grundligare då materialkostnaderna för konstruktionerna med vakuumisoleringspaneler ökade med 150–160%.
- PostDen fysiska miljöns påverkan för välmående för äldre missbrukare i Kallebäck(2022) Moshfegh, Ramona; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Grange, Kristina
- PostFörtätning och dess konsekvenser i Kallebäck: en analys av Kallebäcks terrasser och dess påverkan: en analys av Kallebäcks terrasser och dess påverkan(2022) Gustafsson, Tilde; Svärd, Oscar; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE); Fredriksson, JuliaFörtätning är ett omtalat ämne idag och är väldigt relevant i dagens stadsutveckling då det handlar om att minska bostadsbristen och samtidigt uppnå trivselfaktorerna. I arbetet utreddes Kallebäck då det var ett unikt område med svåra förutsättningar där förtätning skulle ske och därför ansågs detta vara ett spännande område att undersöka. De utmaningar som debatteras gällande förtätning är ofta hur grönska, dagvattenhantering, trafik och andra trivselfaktorer ska uppnås. Det finns inte ett tydligt alternativ om hur en stadsdel ska förtätas. Det finns många olika faktorer och förutsättningar som spelar in i en stad som påverkar hur förtätningen bör göras, därav finns inte bara ett sätt att göra det på. Utmaningen ligger i att ta hänsyn till de olika förutsättningarna i stadsdelen och komma fram till en hållbar lösning där trivselfaktorerna och teknisk infrastruktur uppnås. Syftet med arbetet är att analysera för- och nackdelar med förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. Utöver detta undersöks även förtätningsstrategier samt hur en ökad befolkningstäthet påverkar stadsdelen. För att kunna genomföra analysen används bland annat information från intervjuer, platsbesök, ritningar och litteratur. I Kallebäck var de främsta utmaningarna bullret och barriärerna som utgjordes av två starkt trafikerade vägar. Utöver de utmaningarna analyserades även andra faktorer så som grönska, dagvattenhantering, trafikförhållanden och tillgänglighet. Efter analysen kan det konstateras att det finns en del olika tyckanden från olika aktörer gällande den nya byggnationen, Kallebäcks Terrasser. En tydligare bild av området kommer inte kunna fås förrän allt är helt klart, därav är det svårt att dra exakta slutsatser. Något som kan komma att behöva ses över är däremot trafiksituationen i området då vissa aktörer anser att det är för dålig kapacitet på vägnätet i dagsläget. Det som dock kan konstateras är att byggnationen kommer möjliggöra en hel del positiva aspekter till den befintliga stadsdelen. Exempelvis kommer det bli mer service och därav lättare att etablera sig som boende i Kallebäck. Utöver detta kommer naturligtvis de nya byggnaderna möjliggöra många nya boplatser, vilket också är positivt. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Kallebäck har haft en del utmanande förutsättningar, främst gällande trafiksituationen men även buller från de trafikerade lederna som omsluter området från flera håll.