Metoder för att motverka beväxning på fartygsskrov

Examensarbete på grundnivå

Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/20.500.12380/158903
Download file(s):
File Description SizeFormat 
158903.pdfFulltext1.4 MBAdobe PDFView/Open
Type: Examensarbete på grundnivå
Title: Metoder för att motverka beväxning på fartygsskrov
Authors: Forsberg, Mattias
Stare Eisermark, Johnny
Abstract: Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan. Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet. Denna hinna blir sedan grunden för kolonisering av mikroalger och bakterier. Därefter väljer större organismer som havstulpaner, musslor, och makroalger att fästa sig. Sedan 2008 är organiska tennföreningar förbjudna att använda inom IMO:s medlemsländer. Det har tvingat färgtillverkarna att ägna mer resurser till att förbättra och utveckla andra typer av färger. Idag har framförallt koppar ersatt organiska tennföreningar i bottenfärger. Koppar tillsätts tillsammans med giftiga ämnen, dessa bidrar tillsammans till att avliva de organismer som finns längs skrovet. De giftiga ämnena frigörs ur färgen vid kontakt med vattnet och kan även följa med vattenströmmarna långt bort från fartyget, vilket kan medföra att även andra marina organismer än de som växer på fartygsskroven påverkas. Av den anledningen har det även tagits fram giftfria färger. De färgerna fungerar genom att skapa en så ogästvänlig miljö på ytan att organismerna inte klarar av att sätta sig fast tillräckligt hårt. De blir då lätta att skrapa loss antingen med undervattensrobotar eller genom friktion mot vattnet när fartyget förflyttar sig. Eftersom miljölagstiftningarna blir allt hårdare kommer sådana giftfria färger antagligen bli mer vanliga i framtiden.
Keywords: Transport;Farkostteknik;Transport;Vehicle Engineering
Issue Date: 2012
Publisher: Chalmers tekniska högskola / Institutionen för sjöfart och marin teknik
Chalmers University of Technology / Department of Shipping and Marine Technology
URI: https://hdl.handle.net/20.500.12380/158903
Collection:Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses



Items in DSpace are protected by copyright, with all rights reserved, unless otherwise indicated.