Examensarbeten på grundnivå

Browse

Senast publicerade

Visar 1 - 5 av 455
  • Post
    Optimering av Lindholmens kylanläggning. Optimering av kompressor- och absorptionskylmaskin för att uppnå högre COP-värde
    (2024) Noori, Ali; Hosseini, Meisam; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Sjöblom, Jonas; Edland, Rikard
    Klimatförändringarna och stigande medeltemperatur världen över har lett till en ökad efterfråga på kylning. Detta har drabbat även Sverige och orsakat att energiförbrukningen stigit till höga nivåer. En sådan stigande trend kan innebära större belastning på naturen och miljön. Energieffektivisering har varit ett omdebatterat ämne och Sverige har åtagit sig en ledande roll att implementera idén om hållbara energilösningar i flera offentliga sektorer inom landet. Fjärrkyleteknik inom energisektorn är ett av de områden som har en stor potential till energieffektivisering. Göteborg Energi, ett ledande energibolag som arbetar med denna teknik, har sedan länge lagt stor vikt vid hållbar utveckling och alltid strävat efter att utveckla och energieffektivisera sina anläggningar. Med en litteraturstudie och dataanalys har ett arbete uträttats i syfte att undersöka möjligheten att optimera Göteborg Energis kylmaskiner vid anläggningen Lindholmen och därmed bidra till energieffektivisering av anläggningen. I arbetet ingår det att analysera driftdata för 4 kompressorkylmaskiner, en absorptionskylmaskin och anläggningen i sin helhet. Genom litteraturstudien för optimeringsändamål och studerandet av maskinernas driftdata, kunde slutsatser om vilka faktorer ökar maskinernas COP dras. Kvoten mellan temperaturen på varma sidan (𝑇𝐻) respektive kalla sidan (𝑇𝐿) i ett kylsystem måste minska till en viss grad för ett ökat COP, därför behöver temperaturen på inkommande - eller utgående köldbärare höjas samtidigt som temperaturen på inkommande - eller utgående kylmedia sänkas. Temperaturökningen på inkommande respektive utgående köldbärare kan åstadkommas antingen genom minskat volymflöde på cirkulationspumparna eller ökat volymflöde på nätpumparna. Minskad temperatur på inkommande kylmedia kan åstadkommas genom ökat luftflöde på kyltornsfläktarna. Utgående kylmedia kan också sänkas genom ett ökat volymflöde på cirkulationspumparna. Gällande optimala samspelstrategi för effektivisering av anläggningen, bör därmed maskinerna prioriteras att driftsättas enligt följande ordning: 1) VKA3 2) VKA5 3) VKA1 4) VKA4 5) VKA2. Slutsatserna kring optimeringsåtgärder för ett ökat COP, har enbart kompletterats teoretiskt och har inte testats i en verklig driftsmiljö. Det genomfördes exempelvis inget praktiskt test för att observera hur mycket elförbrukningen av en cirkulationspump vid ökat volymflöde, kan dels påverka en kylmaskins COP och driftsäkerheten hos hela systemet. Därför ska dessa åtgärder inte anses som riskfria och behöver kompletteras med mer undersökning. Optimala samspelstrategin för maskinerna har också sammanställts under ett antal ideala antaganden som tillräcklig överskottsvärme för absorptionsmaskinen samt att maskinerna inte förlorar sin prestationskapacitet under långvarigt bruk. Denna strategi kan komma att ändras vid varierande kylbehov och tillgångsbrist på överskottsvärme.
  • Post
    Winged drone impact study
    (2024) Johansson, Olof; Modig, Måns; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Thomson, Robert; Thomson, Robert
    The Swedish Sea Rescue Society (SSRS) is planning to start using a remotely piloted UAV with a camera to gain faster access to information about active accident sites in the archipelago. With images from the accident site, decisions about the size of rescue boats can be made more effectively and provide a psychological advantage for the personnel. The UAV that has been developed is of the flying wing type constructed in EPP, which is a soft foam material. As the UAV in many cases will need to fly beyond the operator's line of sight, the Swedish Transport Agency requires SSRS to present a risk assessment according to a format called SORA (Specific Operations Risk Assessment). SSRS is currently in the final stages of the assessment where potential risks associated with the use of the UAV are being examined. In a previous thesis conducted for SSRS, the risks of potential skull fractures in humans if the UAV were to fall were investigated, but no previous studies have been conducted on the potential impact of the UAV on other aircraft in the event of a collision until now. Interviews with Fredrik Falkman at SSRS and former helicopter pilot Paul Hedrén, as well as a literature review, were conducted. With information from these sources, potential aircraft that the UAV could theoretically encounter in the airspace over the archipelago and their most sensitive components were determined. Technical documents from helicopter manufacturers were also used to determine safety factors during loads. A mathematical collision model was established for the UAV and its collision scenarios with the various critical components. The different components were then modeled in Catia V5 or retrieved from CAD libraries online to be used in collision simulations in Ansys Workbench using the LS-DYNA plugin tool. In Ansys, several different collision scenarios were created for each component depending on the angles of incidence and velocity directions for the different components. The results show that the UAV, with its lightweight and soft foam material, as well as the durable materials of helicopters, should not cause any damage to critical components in the event of a collision. For the future, real tests should be conducted using a test rig where the UAV can be propelled towards materials of the same type as the used collision components to see if the simulated results are accurate.
  • Post
    Utbredd psykologisk otrygghet hos sjöbefälsstudenter på praktiken
    (2024) Kapicic, Nadia; Ternéus, Nils; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Magnusson, Johan; Forsman, Fredrik
    Denna rapport har undersökt statusen på hur svenska sjökaptens och sjöingenjörsstudenter (sjöbefälsstudenter) upplever den psykologiska tryggheten under deras första fartygsförlagda praktikperiod. Den första praktikperioden är en tongivande del för sjöbefälsstudenternas framtida utbildning och syn på sjöfarten generellt, och därför är det viktigt att den är av god kvalitet. För att undersöka detta har en enkät skickats ut till sjöbefälsstudenter och aktiva sjöbefäl som genomfört sin första praktik tidigast 2015. Frågorna som ställts i enkäten är från en vetenskapligt framtagen metod för att mäta psykologisk trygghet. Detta har kompletterats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att utveckla och exemplifiera hur studenter har upplevt den psykologiska tryggheten. Svaren på enkäten och intervjuerna har gett en tydlig bild av att det finns en utbredd psykologisk otrygghet hos studenters upplevelse av sin första fartygsförlagda praktik. Med flera exempel på sexism, rasism och andra oacceptabla företeelser som fortgår sedan en gemensam handlingsplan skrevs på av ledande aktörer inom sjöfartsbranschen för att förbättra kvalitén av den fartygsförlagda praktiken 2015.
  • Post
    Analys av beräknade och uppmätta påkänningar i betongbeläggning
    (2023) Skommargård, Oskar; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Nielsen, Jens; Dinegdae, Yared; Ahmed, Abubeker
    Betongvägar är mer slitstarka och kräver mindre underhåll än asfaltsvägar men utgör idag endast en procent av Sveriges vägnätverk. Från ett tidigare projekt finns uppmätta förskjutningar och töjningar från en testsektion av en betongväg på väg E4 vid Uppsala. I denna rapport redovisas en förenklad tre-dimensionell finita elementmodell av testsektionen samt beräkningar av olika lastfall för jämförelser med uppmätta rörelser med avsikt att validera den svenska dimensioneringsmetoden av betongvägar. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie där den svenska dimensioneringsmetoden och olika modelleringsmetoder undersöktes för att ta fram en metod för projektet. Betongvägen består av tre lager: en betongbeläggning, ett asfaltsskikt samt en komprimerad undergrund. Vägmodellen för projektet skapades med FEM-programvaran Abaqus och analysen avgränsas till statisk analys av linjärelastiska material. Betong kan antas ha ett linjärelastiskt beteende upp till en tredjedel av den maximala tryckhållfastheten vid tryckbelastning och upp till en tiondel av den maximala tryckhållfastheten vid dragbelastning vilket prövades genomgående i projektet. De beräknade värdenas mätpunkter i modellen motsvarade sensorernas verkliga placeringar i testsektionen för att möjliggöra jämförelser. Nominella värden på elasticitetsmoduler och årstidsdata används för att simulera de verkliga förhållandena. 3D-modellen skapades enligt undersökt metod och vägskikten modellerades till en sammansatt vägkropp med så kallad tie-kontakt i Abaqus. Randvillkor applicerades på vägkroppen för att möjliggöra beräkningarna och en mesh skapades. Elasticitetsmodulerna har anpassats för att få modellen väl överensstämmande med verkligheten för samtliga lastfall. Modellen visar god överenstämmelse med de uppmätta förskjutningarna men sämre överensstämmelse för töjningsmätningarna och då olika lastfall jämförs. Temperaturlaster ger upphov till förhållandevis stora förskjutningar av betongbeläggningen. Eventuella mätfel och felkällor diskuteras, där främst avgränsningen till statisk analys anses ge felaktigt beräknade resultat. Förslag på förbättringar till modelleringen presenteras för att möjliggöra mer noggranna analyser.
  • Post
    Digitalisering av sjömännens certifikat och behörigheter - En studie kring möjligheterna och intresset till digitalisering av sjömännens certifikat och behörigheter
    (2023) Fredrin, Simon; Karlsson, Cajsa; Chalmers tekniska högskola / Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper; Chalmers University of Technology / Department of Mechanics and Maritime Sciences; Hartler, Johan; Skoog, Jan
    Denna undersökning syftar till att utreda möjligheten och behovet av digitalisering av sjömännens behörigheter i Sverige. Idag sker ansökan om behörigheter via Transportstyrelsen, eller annat certifieringsorgan, som utfärdar sjömannens behörigheter i fysiskt pappersformat. Därefter skickas dokumenten via post till sjömannen som sedan bär med sig en pärm, där alla dokument är samlade, till varje fartyg. De flesta fartyg och rederier kräver dock en inskannad kopia av sjömannens behörigheter. Studien har använt sig av följande frågeställningar för att undersöka området: 1) Hur ser dagens sjörelaterade yrkesgrupper på en framtida digitalisering av certifikat och behörigheter? 2) Vilka möjligheter kommer en sådan utveckling medföra? 3) Vilka begränsningar kan en sådan utveckling förväntas möta? 4) Vilka är de positiva och negativa aspekterna av en digitalisering? Datainsamlingen har utförts genom genomförandet av semistrukturerade personintervjuer med aktiva sjömän, personalansvariga på rederikontor samt med representanter från Transportstyrelsen. Studien har också omfattat ett samarbete med den danska Søfartsstyrelsen, som har presenterat en digital lösning för sjömännens behörigheter som redan blivit etablerad i landet. Resultatet visar att samtliga respondenter har en positiv inställning till en framtida digitalisering av behörigheter och certifikat i sjöfartsbranschen. De menar att det skulle förenkla processen och göra det lättare att hantera behörigheterna och certifikaten. Däremot är respondenterna oeniga om utformningen av en digital plattform. Majoriteten av respondenterna tror inte att digitaliseringen kommer att påverka sjöfarten i en större utsträckning, dock minska tiden som läggs på behörighetshantering och ge en bättre överblick över behörigheterna och dess giltigheter. Studien tar ej hänsyn till tekniska aspekter och förhåller sig enbart till behörigheter och certifikat som berör svenska sjömän. Ekonomiska och tidsmässiga aspekter kommer att tas upp men det görs ingen djupare undersökning kring dem.