”Foul release”-teknikens utbredning - En studie av svenska rederiers användning av båtbottenfärger med “foul-release”-egenskaper

Typ
Examensarbete för kandidatexamen
Bachelor Thesis
Program
Sjöfart och logistik (180 hp)
Publicerad
2013
Författare
Tegneman, Oliver
Jallow, David
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Skrovbeväxning (eng. fouling) på fartyg är ett stort problem för hela sjöfarten. Påväxten leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet det skär igenom, vilket genererar en högre bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp av miljöskadliga ämnen. Beväxningen på fartygsskrov för även med sig problem i och med att invasiva arter kan transporteras med fartyg och spridas i känsliga områden. Efter att TBT totalförbjöds som komponent i båtbottenfärg i början av 2000-talet blev en stor majoritet av rederierna tvungna att använda nya typer av bottenfärger som substitut. En speciell typ av bottenfärg är de så kallade foul-release-färgerna (F/R-färger), som bildar en och glatt och hård yta som skall göra det svårt för vattenlevande organismer att fästa på fartygsskrovet. Detta utan att släppa ut miljöskadliga ämnen som annars vanligtvis är fallet. Hur utbredd användningen av den här typen av färger är bland svenska rederier idag, har det dock tidigare inte gjorts någon utredning av. Därför har syftet med den här rapporten varit att studera ett antal svenska rederiers användning av olika typer av bottenfärger, med huvudsakligt fokus på deras användning och syn på F/R-färger. Resultatet bygger på intervjuer med ett antal av rederierna. Resultatet av undersökningen visade att enbart ett av de intervjuade rederierna i dagsläget använder någon typ av F/R-färg, och att det i det här fallet endast gällde ett fartyg som haft färgen under en testperiod. För övriga rederier gällde att de i störst omfattning använde kopparbaserade färger med tillsats av olika boosterbiocider, alternativt att de för de fartyg som trafikerade isfarvatten använde en isbrytarfärg som saknar antifoulingegenskaper. Flertalet av de personer som intervjuats uppgav att de har en nära relation till sina respektive färgleverantörer och att de i stor utsträckning litar på dessa vid valet av båtbottenfärg. Med hänsyn till detta är det således tänkbart att färgleverantörer har en betydande påverkan på vilka färger som den svenska handelsflottan seglar med. Merparten av rederierna uppgav också att de inte känner till så mycket kring F/R-färger och att de inte heller anser att antifoulingfärger verkar ha utvecklats speciellt mycket det senaste decenniet. Även en stor färgtillverkare blev som en del i undersökningen intervjuad kring hur de ser på F/R-färger och deras utveckling. De uppgav att de så sent som i vintras lanserat en ny F/R-färg som de hävdar innebär en markant förbättring mot tidigare F/R färger. Detta avspeglar att produktutveckling sker inom området, även om rederierna själva ofta agerar konservativt. Med tanke på att F/R-färger är mer skonsamma mot miljön än vad andra mer frekvent använda bottenfärger är det anmärkningsvärt att de inte används i någon större omfattning i den svenska flottan idag. Men i och med att F/R-tekniken utvecklas och uppmärksammas ytterligare samtidigt som äldre tekniker eventuellt kommer att förbjudas, är det högst troligt att den inom ett antal år har en större spridning i branschen och på så vis kan göra sjöfarten mer miljövänlig.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Marin teknik , Hållbar utveckling , Transport , Marine Engineering , Sustainable Development , Transport
Citation
Arkitekt (konstruktör)
Geografisk plats
Byggnad (typ)
Byggår
Modelltyp
Skala
Teknik / material
Index