Klimatneutralitet – Vägen mot hållbart byggande - Är det möjligt att bygga klimatneutralt?

Examensarbete på grundnivå

Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/20.500.12380/253233
Download file(s):
File Description SizeFormat 
253233.pdfFulltext7.97 MBAdobe PDFView/Open
Type: Examensarbete på grundnivå
Title: Klimatneutralitet – Vägen mot hållbart byggande - Är det möjligt att bygga klimatneutralt?
Authors: Gustafsson, Karin
Theorin, Johanna
Abstract: På senare tid har ett nytt begrepp inom hållbart byggande börjat dyka upp, nämligen ordet klimatneutralitet. Det betyder att nettosumman av en verksamhets eller produkts totala klimatpåverkan är noll. Idag är innebörden av ordet högaktuellt vid utformning av nya byggnader och för att kunna bygga klimatneutralt är klimatkompensation ett måste. Klimatkompensation innebär att utsläppen från en verksamhet eller en produkt kompenseras med samma mängd. De klimatkompensationsåtgärder som tagits upp i denna rapport är vindkraft samt tre olika typer av solcellstekniker; mono- och polykristallina och tunnfilmssolceller. De olika kompensationsåtgärderna har utvärderats och en sammanställning av deras funktioner samt påverkan på miljön har redovisats. Där framkom att det fanns tydliga skillnader mellan de olika solcellsteknikerna och vindkraften. White Arkitekter AB har projekterat ett område med studentbostäder i trä på Sven Brolids väg i Göteborg. Studentbostadsområdet består av sex hus, och i rapporten undersöks om hus D kan klimatkompenseras och på så sätt bli klimatneutralt. Studentbostäderna planeras att klimatkompenseras med hjälp av solceller på taket. En norsk modell av LCA användes för att redovisa utsläppen för studentbostäderna. Den norska modellen är indelad i tre olika huvuddelar som innehåller ett antal mindre delar, däribland de stora posterna produkttillverkning och driftsel. Till hjälp togs grundvärden från en redan utförd LCA på ett liknande flerbostadshus i trä kallat Strandparken i Stockholm. Den första slutsatsen som kunde dras var att de monokristallina solcellerna var betydligt mer effektiva än de två andra solcellsteknikerna vilket gjorde att valet föll på den typen av solcellsteknik för hus D. En beräkning av solcellernas energiproduktion gjorde det tydligt att kompensationen från solcellerna inte skulle vara en tillräcklig klimatkompensationsåtgärd för att studentbostäderna skulle bli klimatneutrala. Slutsatsen blev därför att vindkraft skulle behöva köpas in för byggnaden som komplement till solcellerna.
Keywords: Materialvetenskap;Byggnadsteknik;Materials Science;Building engineering
Issue Date: 2017
Publisher: Chalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljöteknik
Chalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineering
Series/Report no.: Examensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola : bomx03-17-01
URI: https://hdl.handle.net/20.500.12380/253233
Collection:Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses



Items in DSpace are protected by copyright, with all rights reserved, unless otherwise indicated.