Ekonomisk värdering av ekosystemsstjänster i sjön Bolmen

Examensarbete på grundnivå

Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/20.500.12380/301275
Download file(s):
File Description SizeFormat 
ACEX20 Weinås Dyhre Angelica.pdf5.34 MBAdobe PDFView/Open
Type: Examensarbete på grundnivå
Title: Ekonomisk värdering av ekosystemsstjänster i sjön Bolmen
Authors: Weinås Dyhre, Angelica
Abstract: Syftet med projektet har varit att värdera ekosystemstjänsten ”rent vatten” med avseende på sötvatten. För att möta framtidens befolkningsökning och därmed den ökande belastningen på landets råvattentäkter behöver en stor del av de svenska insjöarna värderas ekonomiskt så att långsiktiga nyinvesteringar i vattensystemen kan möjliggöras. I projektet utreds nyttan och de samhällsekonomiska övervärden som ett högkvalitativt råvatten, i form av ytvatten, skänker åt den enskilde individen. (Löfmarck och Svensson 2014). Vissa av ekosystemstjänsterna, (ett högkvalitativt råvatten genererar) erbjuds individerna helt utan kostnad till exempel rekreation, bad och fågelskådning. Att bedöma ett ekonomiskt totalvärde för en sjö innebär i praktiken att enskilda värden räknas ut för ekosystemstjänster vilka ett råvatten av god kvalitet tillhandahåller genom att tillämpa vanligt förekommande värderingsmetoder. Enskilda monetära värden har beräknats för åtta centrala ekosystemstjänster genererade av sötvatten i en fallstudie på en av Sveriges största insjö, Bolmen, belägen i västra Småland där den ingår i Lagans avrinningsområde. Värderingsmetoderna som tillämpats i projektet har inkluderat fastighetsvärdesmetoden, resekostnadsmetoden, produktionsfunktionsmetoden tillsammans med implementerande värden av befintliga schablonvärden, uträknade av Naturvårdsverket. Metoden värdeöverföring/benefit transfer från tidigare och likartade projekt har också tillämpats. De ekosystemstjänster vilka värderats i projektet utgörs av åtta olika tjänster: värdering av våtmarker, värdering av strandängar, värdering av dricksvattenproduktion, värdering av en optimering av ytvatten med avseende på ekologisk status, värdering av fritidsfiske/yrkesfiske, värdering av fastigheter med ett sjönära läge, samt värdering av framtida markutnyttjande i samtliga av de skånska kommuner som sjön Bolmen förser med dricksvatten. Slutligen följer en värdering av Bolmens stränder med avseende på bad, båtsport samt områden för rekreation och fågelskådning. Ett totalt värde av de enskilda ekosystemstjänsterna summerades därefter till ett värde om 1,2 miljarder SEK/ år. Totalvärdet i form av ”nytta skapat för människan” har därefter jämförts med övervärden uträknade vid andra ekonomiska värderingar, i liknande studier, av råvattentäkterna Mälaren och Vombsjön. Slutresultaten från dessa rapporter är mycket snarlika med avseende på ”producerad nytta”, där de största ekonomiska övervärdena utgörs av framtida markexploatering kring Bolmen respektive Vombsjön för de kommuner vilka sjöarna förser med dricksvatten genom Ringsjöverket (råvatten från Bolmen), och genom Vombverket (råvatten från Vombsjön). Ännu en ekosystemstjänst vilken visat sig generera ett högt ekonomiskt övervärde utgörs av dricksvattenproduktionen. Tjänsten CHALMERS, Vatten- och miljöteknik, Examensarbete 2019:49 skapar ett sammanlagt värde om 185 miljoner/år. Om Bolmen istället skulle värderas på totalt tillgängligt råvatten så kan värdet av tjänsten komma att öka ytterligare. Bolmen förser Ringsjöverket med råvatten för vidare beredning av dricksvatten. Vattnet distribueras därefter ut till en stor andel av kommunerna i södra Sverige. Bolmen anses därmed utgöra mycket betydelsefull råvattentäkt. Följaktligen är det därmed av central betydelse att Bolmens högkvalitativa ytvatten bevaras. Avslutningsvis återstår emellertid frågan om vem eller vilka aktörer som ska finansiera den avgörande delen av de erforderliga återinvesteringarna i vattensystemen vilka erfordras för att bibehålla dagens goda råvattenstatus på ytvattnet. Är det de aktörer som ekonomiskt gynnas mest av ett högkvalitativt råvatten, eller är det de aktörer som belastar vattensystemet i hög grad, eller är det de aktörer vilka hjälper till att bibehålla det kvalitativa råvattnet (vilka ofta utgörs av avgiftsfinansierade verksamheter som exempelvis vattenverken). Resultaten av studien inbjuder till vidare diskussioner av en komplex fråga ur många perspektiv.
Keywords: råvattentäkt;dricksvatten;ökad belastning på sjöekosystemen;värdering av;willingness-to-pay;fastighetsvärdesmetoden;resekostnadsmetoden;produktionsfunktionsmetoden;benefit transfer
Issue Date: 2020
Publisher: Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)
URI: https://hdl.handle.net/20.500.12380/301275
Collection:Examensarbeten på grundnivå // Basic Level Theses



Items in DSpace are protected by copyright, with all rights reserved, unless otherwise indicated.