Köldbryggors påverkan på flerbostadshus från sent 60-tal

Abstract

För att möta framtidens energikrav behöver en stor del av Sveriges bostadsbestånd upprustas och med det energieffektiviseras. Inför en energieffektivisering utreds byggnadens specifika energianvändning och det är relevant att lokalisera klimatskalets svagheter. Att väggars U-värde påverkar värmeförlusterna är vedertaget, däremot är köldbryggors påverkan inte lika känd. Köldbryggor uppstår bland annat när två konstruktionsdelar möts och till följd av detta sker en ökad värmeförlust. För att uppskatta köldbryggors påverkan läggs ofta ett schablonpåslag till klimatskalets värmeförluster. Denna metod har visat sig vara osäker. Det beror främst på att köldbryggors påverkan skiljer sig mycket åt mellan konstruktionslösningar och inte nödvändigtvis relaterar till klimatskalets övriga värmeförluster, som metoden med schablonpåslag antyder. Den idag mest noggranna beräkningsmetoden är att beräkna varje köldbryggas värmeförlust, Ψ [W/mK]. I denna rapport beräknas Ψ-värden för åtta vanliga köldbryggor i en fallstudie på ett tidstypiskt flerbostadshus byggt på slutet av 60-talet. Detta görs med simulering i datorprogrammet COMSOL Multiphysics. Syftet är att beräkna hur stor påverkan köldbryggor egentligen har på värmeförlusterna på den specifika byggnaden och jämföra resultatet med schablonpåslag. Resultaten visar på högre Ψ-värden jämfört med nyare konstruktionslösningar. Däremot är köldbryggornas påverkan jämfört med klimatskalets värmeförluster mindre än vanligt förekommande schablonvärden. Detta misstänks bero på att klimatskalets värmeförluster generellt är höga. Metoden med schablonpåslag bör därför användas med försiktighet. Förhoppningen är att de Ψ-värden som beräknats kan användas på andra, liknande byggnader. Förutsättningen är att konstruktionen ser i princip likadan ut.