Mätning och simulering av värmeflöde och u-värde i tegelbyggnader

Abstract

Byggnader med ett kulturellt värde berättar om generationers utveckling och historia, därför måste de bevaras. Vidare skall hållbarhetsaspekter som restaurering, energihushållning samt komfortkraven beaktas efter dagens krävande samhälle. Arbetet undersökte U-värdet av en äldre tegelbyggnad i Forsåkerområdet i Mölndal. Undersökning utgick från tre olika metoder, nämligen en testvägg i laborationsmiljö, känslighetsanalys i dataprogrammet WUFI samt analys av mätdata från den fysiska byggnaden. En nybyggd testvägg i laborationsmiljö med hänsyn till randeffekter mäter ett U-värde mellan 0,6–0,77 W/m²K med hjälp av värmeflödessensorer. Relativa fuktigheten, solstrålning och väggens tjocklek studerades i känslighetsanalysens, där tjocklek och fukt har stor påverkan på U-värdet. Solstrålningen visade sig ha stor påverkan på beräkningarnas tillförlitlighet. Syftet var att visa divergens hos U-värdet när dessa parametrar varierades. Analys av mätdata från testbyggnaden resulterade i U-värden som varierar mellan 1,15–1,48 W/m²K. Att olika U-värden erhålls från analysen av mätdata i fält berodde bland annat på byggnadens termiska tröghet. Huruvida U-värdet bestäms ur mätdata utförts i fält är genom att dela mätningsperioderna i olika långa dygnmedelvärdesgrupper. Slutsatsen bygger på vilka parametrar som bör beaktas vid Uvärdeberäkningar med avseende på tillförlitlighet samt innehåller rekommendationer för framtida studier.