Blågröna lösningar i teori och praktik

Abstract

Klimatförändringar och urbanisering är två faktorer som bidrar till vikten av nya innovativa och tekniska lösningar för dagvattenhantering i städer. Klimatförändring arna bidrar till längre torrperioder och perioder med intensivare regn som genererar stora vattenmängder. I kombination med urbanisering, förtätning och fler hårdgjorda ytor, måste dagvattnet tas hand om lokalt. Att avleda dagvattnet via avloppsnätet bidrar till för stor belastning på reningsverken, medan avledning direkt till recipient bidrar till utsläpp av tungmetaller och näringsämnen i naturen. Exempel på en sådan lösning är regnbäddar som är en lägre belägen gräsyta med växter som kan uppehålla en mängd vatten samt rena och minska mängden tungme taller och näringsämnen i vattnet lokalt. De regnbäddar som studerats i rapporten ligger i Alelyckan, Bulycke, Svingeln och Litteraturgatan i Göteborgsområdet. De näringsämnen som adresseras i rapporten är kväve och fosfor samt tungmetallerna arsenik, bly, koppar, krom, nickel och zink. Syftet med rapporten är att ta reda på hur väl regnbäddarna fungerar utifrån vad de är projekterade att klara av. Provtagningsresultat har erhållits från Göteborgs stad, Kretslopp och Vatten och jämförts med projekterade värden för respektive regnbädd för att utvärdera effektiviteten i förhållande till dess planerade prestanda. De har även jämförts med Göteborgs stads målvärden för utsläpp av dagvatten till recipient. Resultaten visar att regnbäddarnas reningsförmåga varierar betydligt mellan plat serna. Det projekterade värdet för fosfor uppnås enbart vid regnbädden vid Litte raturgatan, medan kvävehalten uppfyller projekterade krav i samtliga regnbäddar utom vid Svingeln. Bulycke uppvisar den mest effektiva reningen av tungmetaller, medan Svingeln och Litteraturgatan inte uppnår projekterade nivåer för flertalet metaller. Alelyckan presterar bra för koppar och zink, men kan i vissa fall bidra till utsläpp vid låga ingående halter. Detta tyder på att både ingående föroreningsnivåer och lokal utformning har stor påverkan på regnbäddarnas funktion. Vidare studier inom ämnet kan vara att ta hänsyn till regnintensitet i mätningarna, för ett mer jämförbart resultat.