Kostnadseffektiv svetsdesign
| dc.contributor.author | Södervall, Stefan | |
| dc.contributor.author | Busck, Niclas | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för material- och tillverkningsteknik | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Materials and Manufacturing Technology | en |
| dc.date.accessioned | 2019-07-03T14:39:29Z | |
| dc.date.available | 2019-07-03T14:39:29Z | |
| dc.date.issued | 2015 | |
| dc.description.abstract | Svetsning är den vanligaste och kanske viktigaste hopfogningsmetoden för stålkonstruktioner. Ofta är kunskapen att dimensionera kostnadseffektivt för svetsförband föråldrad. Det är viktigt att denna kunskap hålls uppdaterad för att upprätthålla och utveckla konkurrenskraft. Framsteg har gjorts i maskinparker och mer användarvänliga datorprogram finns idag tillgängliga för konstruktören. Syftet med detta arbete är att öka konstruktörens kännedom om konstruktions- och produktionskostnader samt dess påverkan vid val av svetstyp och svetsstorlek under designfasen. Det skall undersökas huruvida en optimering av svetsstorleken är lönsamt, och konstruktörens möjligheter att utvärdera optimeringsprocessen. För att uppfylla syftet gjordes en fallstudie där svetskostnader analyserades för två förekommande knutpunkter på Reinertsens strukturavdelning. I svetskostnaden inkluderas produktionskostnader med de delkostnader som påverkas av konstruktörens val av vilken svets som används i verkstaden, och konstruktionskostnaden som uppkommer vid utformningen av konstruktionen. I fallstudien kommer enbart statisk belastning att tas i beaktning. Vid definiering av ett optimerat svetsförband kommer förhållandet mellan förbandets belastning och kapacitet bestämmas till 80 procent. Slutsatsen av analyserna är att det inte alltid är lönsamt att optimera ett svetsförband, det beror på faktorer såsom svetstid, svetslängd, fogtyp, vilka belastningar det är i förbandet samt hur snabbt konstruktörer kan optimera förbandet. Vidare kom studien fram till att vid olika godstjocklekar för knutpunkterna var det mer lönsamt att använda vissa fogtyper. Ett exempel är att för en i arbetet analyserad knutpunkt med fogtypen kälfog är det lönsamt att optimera förbandet vid godstjocklekar större än 10 millimeter förutsatt att MMA-svetsning används, och 19 millimeter vid MAG-svetsning. Examensarbete utfördes på Reinertsen Sverige ABs lokaler och i samband med Chalmers Tekniska Högskola. | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/253285 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.relation.ispartofseries | Examensarbete för högskoleingenjörsexamen - Institutionen för material- och tillverkningsteknik | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | Övrig industriell teknik och ekonomi | |
| dc.subject | Hållbar utveckling | |
| dc.subject | Produktion | |
| dc.subject | Other industrial engineering and economics | |
| dc.subject | Sustainable Development | |
| dc.subject | Production | |
| dc.title | Kostnadseffektiv svetsdesign | |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M | |
| local.programme | Maskinteknik 180 hp (högskoleingenjör) |