Grundläggning med materialet trä för stadslinbanan i Göteborg

Visa enkel post
dc.contributor.authorAlexandersson, Ida
dc.contributor.authorAndersson, Frida
dc.contributor.authorBjörn, Niklas
dc.contributor.authorBolvede, Nikolina
dc.contributor.authorWallenbring, Alexander
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.examinerDijkstra, Jelke
dc.contributor.supervisorTornborg, Johannes
dc.date.accessioned2020-07-07T09:52:12Z
dc.date.available2020-07-07T09:52:12Z
dc.date.issued2020sv
dc.date.submitted2020
dc.description.abstractDet har under många år pågått ett arbete i Göteborg för att ta fram en stadslinbana. Linbanan skulle förbinda två sidor av Göta älv och möjliggöra ett nytt transportsätt för stadens invånare. Arbetet med linbanan har nu avslutats då genomförandet skulle bli för dyrt för staden. Trots detta beslut finns det många tekniska svårigheter vid denna typ av byggnation som är intressanta att undersöka. Framförallt råder det stora utmaningar gällande grundläggning nära Göta älv där byggnationen skulle stått på ett lerlager med mycket stor mäktighet. I detta kandidatarbetet har de geotekniska förutsättningarna för de två planerade tornen närmast Göta älv undersökts. Kandidatarbetet syftade till att ta fram en grundläggningsmetod för dessa torn, både ur ett ekologiskt och tekniskt perspektiv. För att utmana frågan kring hållbarhet valdes tidigt i processen att koncentrera arbetet kring materialet trä och undersöka möjligheten att grundlägga konstruktionen med träpålar. En metod där limträ används som material för tillverkning av pålar har även undersökts. Detta har gjorts eftersom limträ har en högre tyckhållfasthet jämfört med traditionella träpålar. Under arbetets gång jämfördes materialåtgången och koldioxidutsläpp för trä, limträ och betong. Tillverkningen av betong bidrar till mer koldioxidutsläpp än trä, vilket gör materialet trä intressant att undersöka. Resultatet av undersökningen visade att det, utifrån tryckhållfasthet och den geotekniska bärförmågan, hade varit möjligt att använda traditionella träpålar som grundläggningsmetod för de två tornen vid Göta älv. Detta beräknat utifrån de dimensionerande lastvärdena för konstruktionen, materialets dimensionerande bärförmåga samt att en 30 x 40 meter stor bottenplatta används. Det skulle då krävas 502 stycken 22 meter långa träpålar. Används limträ skulle konstruktionen kunna grundläggas med 254 stycken, 27 meter långa limträpålar. Beräkningar visar också att mindre koldioxid släpps ut om grundläggning görs med traditionella träpålar eller limträpålar än om stadslinbanan grundläggs med betongpålar. Detta resultat beror delvis på att trä binder koldioxid under tillväxttiden. Grundläggning med traditionella träpålar bidrar till mindre miljöpåverkan, sett till koldioxidutsläpp, jämfört med limträpålar.sv
dc.identifier.coursecodeACEX10sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/301354
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectträpålarsv
dc.subjectkoldioxidutsläppsv
dc.subjectdjup lerasv
dc.subjectgrundläggningsv
dc.subjectlinbanasv
dc.subjectlimträsv
dc.titleGrundläggning med materialet trä för stadslinbanan i Göteborgsv
dc.type.degreeExamensarbete på kandidatnivåsv
dc.type.uppsokM2
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX10-20-82 - Grundläggning med materialet trä för stadslinbanan i Göteborg.pdf
Storlek:
7.6 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Ladda ner
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
1.14 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning:
Ladda ner
Samling
Examensarbeten för kandidatexamen