Hållbar hantering av restbetong och dess avsättningsområden -En kartläggande studie om återanvändning av restbetong
dc.contributor.author | Isaksson, Petra | |
dc.contributor.author | Nilsson, Linn | |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljöteknik | sv |
dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineering | en |
dc.date.accessioned | 2019-07-03T14:34:12Z | |
dc.date.available | 2019-07-03T14:34:12Z | |
dc.date.issued | 2016 | |
dc.description.abstract | Betongbranschen idag är väldigt engagerad kring frågor om hållbarhet och framtidens byggande, men det är sällan uppmärksamheten riktas från betongtillverkningen till de processer som sker omkring den. Det beställs för stora mängder betong som sedan skickas tillbaka till fabrikerna och när trumman hos roterbilarna teoretiskt sett är tom finns det i verkligheten betongmassor kvar som sedan spolas ur i form av spolmassor. Idag körs stora mängder av returbetong och spolmassor, som tillsammans kallas restbetong, på deponi när det fortfarande är högst brukbart. Problemet grundar sig i att betongproducenter inte är medvetna om hur stora dessa massor blir totalt eller hur mycket de kan spara endast i deponikostnader. Examensarbetet har utförts i samarbete med Thomas Betong AB och under arbetet har hanteringen av restbetongen granskats med deras fabriker som premiss. För att undersöka förutsättningarna för hanteringen har intervjuer genomförts med kommuner där syftet har varit att få fram eventuella riktlinjer eller regler de följer vid återbruk av restbetongen. Detta kan också framstå som ett problem eftersom restbetongen har klassats som ett avfall, vilket vid första anblick kan verka avskräckande för vissa kommuner och eventuella kunder från återbruk av materialet. Utifrån hanteringen i dagsläget och de tillämpade reglementena har förbättringspunkter och exempel på avsättningsområden tagits fram. Det som framkom tydligt under framtagningen av alternativa avsättningsområden var att användningen till vägfyllnadsmaterial till stor del redan var etablerad inom företaget, och att de flesta kommuner var positiva till detta avsättningsområde i jämförelse med de andra granskade alternativen. Då tydliga riktlinjer saknas för kommunerna angående återbruk av restbetongen kan det vara problematiskt att använda det till flera olika avsättningar och några kommuner har uttryckt funderingar kring att klassa om materialet till en produkt för att använda det till annat än i anläggningssyfte. De tydligaste reglerna som de flesta kommuner använder sig utav idag är då avsättningsområdet berör anläggningssyfte. Därmed kan det anses att om restbetongen kunde marknadsföras bättre med avsikt att användas till fyllnadsmaterial skulle det gynna flest parter med hänsyn till både ekonomi och miljö. | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/250862 | |
dc.language.iso | swe | |
dc.relation.ispartofseries | Examensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola : BOMX03-16-3 | |
dc.setspec.uppsok | Technology | |
dc.subject | Materialvetenskap | |
dc.subject | Byggnadsteknik | |
dc.subject | Materials Science | |
dc.subject | Building engineering | |
dc.title | Hållbar hantering av restbetong och dess avsättningsområden -En kartläggande studie om återanvändning av restbetong | |
dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
dc.type.uppsok | M | |
local.programme | Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör) |
Ladda ner
Original bundle
1 - 1 av 1
Hämtar...
- Namn:
- 250862.pdf
- Storlek:
- 2.32 MB
- Format:
- Adobe Portable Document Format
- Beskrivning:
- Fulltext