Energiprestanda i höga kontorsbyggnader med vattenburet kylsystem
| dc.contributor.author | Antonsson, Tobias | |
| dc.contributor.author | Phu, Vanessa | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.examiner | Lindholm, Torbjörn | |
| dc.contributor.supervisor | Trüschel, Anders | |
| dc.date.accessioned | 2020-07-08T08:09:22Z | |
| dc.date.available | 2020-07-08T08:09:22Z | |
| dc.date.issued | 2020 | sv |
| dc.date.submitted | 2020 | |
| dc.description.abstract | Behovet av att hushålla med jordens resurser i kombination med en ökad medvetenhet om hur vi människor påverkas av vår omgivning och den miljö vi vistas i, leder idag till att kraven på nya byggnader i form av bland annat energiprestanda, miljöpåverkan och bra inneklimat ökar. Samtidigt finns det en trend där man bygger högre, slankare byggnader, ofta med stor glasandel i fasaden, vilket påverkar både bruttoenergibehovet och de tekniska möjligheterna att tillgodose inneklimatkraven på ett resurseffektivt sätt. Detta arbetet syftar till att undersöka hur höga kontorsbyggnaders olika val av klimatskal samverkar med val av tekniska system och hur de påverkar faktorer som energiprestanda, inomhusklimat och driftkostnader. För att undersöka detta modellerades fyra kommersiella byggnader med varierande klimatskal i IDA ICE för att få fram ett bruttoenergibehov. Resultaten från dessa simuleringar användes för att med handberäkningar analysera respektive byggnads primärenergital och behov av köpt energi, beroende på vilka tekniska system som används för uppvärmning och komfortkyla. Resultatet visar att val av klimatskal spelar en väldigt stor roll i bruttoenergibehovet. Men det kommer också med olika konsekvenser på vad som behövs för att klara inneklimatet. Några av byggnaderna behöver en inre solavskärmning för att klara inneklimatskravet medan andra klarar sig utan. Jämförelsen av de tekniska systemen visar att det finns möjligheter till att komma väldigt lågt i behovet av köpt energi men att det krävs väldigt goda förutsättningar för att uppnå det. Jämförelsen mellan de tekniska systemen som inte är beroende av förutsättningar på tomten visar att systemet som drivs med el är betydligt billigare i drift än systemet med fjärrvärme och fjärrkyla. I diskussionen förs resonemang kring klimatskalets inverkan på inneklimatet, vikten av höga COP för ett effektivt system, felfaktorer samt fördelar och nackdelar med val av olika primärsystem. | sv |
| dc.identifier.coursecode | ACEX20 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/301374 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | energiprestanda | sv |
| dc.subject | höghus | sv |
| dc.subject | kommersiella byggnader | sv |
| dc.subject | vattenburen kyla | sv |
| dc.subject | frikyla | sv |
| dc.subject | geoenergi | sv |
| dc.subject | tekniska system | sv |
| dc.subject | COP | sv |
| dc.title | Energiprestanda i höga kontorsbyggnader med vattenburet kylsystem | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete för masterexamen | sv |
| dc.type.uppsok | H |