En kartläggning av arbetet med hantering av vägdikesmassor för statliga vägar och tillsynsmyndighetens inställning till användning av vägdikesmassor
Typ
Examensarbete på kandidatnivå
Bachelor Thesis
Bachelor Thesis
Program
Publicerad
2024
Författare
BENGTSSON, Linnea
GUSTAFSSON, Tova
LUNDQVIST, Arvid
Modellbyggare
Tidskriftstitel
ISSN
Volymtitel
Utgivare
Sammanfattning
Vägdiken avvattnar körbanan och dränerar vägkroppen vilket är viktiga funktioner med avseende på säkerhet och vägens livslängd. För att upprätthålla funktionerna krävs regelbundet underhåll i form av dikning och kantskärning. Dessa åtgärder ger upphov till stora mängder av vägdikesmassor. I de fall vägmassorna inte kan användas behöver de köras till lämplig mottagningsanläggning vilket innebär en stor påverkan på miljö och ekonomi genom höga kostnader och långa transporter.
Syftet med rapporten är att kartlägga dagens hantering av vägdikesmassor samt ta fram ny kunskap om vilka problem som finns gällande användningen. Målet är att ta fram rekommendationer för framtida arbete som på sikt kan bidra till en mer cirkulär hantering av de vägdikesmassor som uppkommer i Trafikverkets underhållsarbete. Det finns flera problemställningar angående överskottet av vägdikesmassor och i rapporten undersöks frågeställningarna nedan.
•
Vad finns det för problemställningar och förutsättningar inom olika projekt som påverkar hanteringen av vägdikesmassor?
•
Hur ser tillsynsmyndigheternas kunskap och arbete gällande användning av vägdikesmassor ut?
•
Hur kan Trafikverket förbättra sina rutiner och informationsöverföring till tillsynsmyndigheterna för att öka samsynen och därmed mängden vägdikesmassor som används och ses som resurs?
Arbetet består av en förberedande litteraturundersökning, fallstudie, enkät samt fältbesök. Fallstudien undersöker fyra av Trafikverkets projekt gällande hantering av vägdikesmassor i olika driftområden. Projekten jämfördes med varandra och mot den vägledning som Trafikverket arbetar efter. I enkäten tillfrågades olika kommuner som agerar tillsynsmyndighet i frågan om deras syn på användning av vägdikesmassor och Trafikverkets arbete med dessa. Ett av målen var att hitta samband mellan projekten i fallstudien och kommunernas svar i enkäten för att identifiera problem i samsyn och kommunikation mellan parterna. Fältbesöket utfördes på ett av projekten i fallstudien för att få en ökad förståelse för hur dikningsprocessen går till i verkligheten.
I resultatet presenteras projekten i fallstudien och de beskrevs utifrån platsens förutsättningar, planerade åtgärder, syfte, hur kommunikationen med tillsynsmyndighet har sett ut samt genomförande och ifall åtgärderna kunde genomföras eller inte. Två av projekten var lyckade i den mening att de planerade åtgärderna kunde genomföras medan två av projekten inte godkändes av kommunen. I enkäten svarade 21 av de 39 kommuner som blev tillfrågade. Svaren på flervalsfrågorna presenteras med cirkeldiagram och trender från de öppna frågorna har redovisats i löpande text. Enkätens svar visar att det saknas samsyn mellan tillsynsmyndighet och Trafikverket samt att Naturvårdsverkets vägledning gällande hantering av vägdikesmassor är svårtolkade. De slutsatser som har gjorts efter arbetet presenteras nedan.
•
Dagens hantering av vägdikesmassor är inte hållbar ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Det behöver skapas en samsyn mellan aktörer för att användningen av vägdikesmassor ska bli mer cirkulär.
•
De vägledning som finns gällande hantering av vägdikesmassor är otydliga och svårtolkade. Vägledningen behöver förtydligas för att främja användningen av vägdikesmassor.
•
Trafikverkets arbetsrutiner gällande hantering av vägdikesmassor behöver förtydligas och standardiseras för att arbeta bort den misstro som finns hos tillsynsmyndigheter. Genom tydligare arbetssätt och rutiner samt kommunikation kan fler vägdikesmassor användas.
Beskrivning
Ämne/nyckelord
Vägdikesmassor , masshantering , samsyn