Övre Husargatans barriäreffekter; En jämförande fallstudie av lokala barriärer och konsekvenser av en eventuell framtida spårväg
| dc.contributor.author | Rundström, Felicia | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineering (ACE) | en |
| dc.contributor.examiner | Klasander , Anna-Johanna | |
| dc.contributor.supervisor | van Eldijk, Job | |
| dc.date.accessioned | 2026-09-23T10:22:10Z | |
| dc.date.issued | 2026 | |
| dc.date.submitted | ||
| dc.description.abstract | Barriäreffekter är ett aktuellt fenomen som under de senaste decennierna har uppmärksammats i allt större utsträckning, särskilt i relation till frågor om social segregation och social hållbarhet. Barriäreffekter uppstår när fysiska strukturer såsom tungt trafikerade leder eller järnvägsanläggningar begränsar människans rörlighet, tillgänglighet och framkomlighet i det urbana rummet. Problematiken aktualiseras ofta i samband med större infrastruktursatsningar som syftar till att förbättra den regionala tillgängligheten men som samtidigt riskerar att skapa eller förstärka barriärer på lokal nivå. En ökad förståelse för hur dessa barriärer uppstår och påverkar stadsmiljön är därför central för utvecklingen av socialt hållbara städer. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av barriäreffekter samt hur dessa påverkar individer och stadsrum. För att möjliggöra en fördjupad analys har en jämförande fallstudie genomförts med huvudfokus på en specifik gata i Göteborg med ytterligare fokus på en eventuell framtida spårväg samt hur detta skulle påverka barriäreffekterna. Studien baseras på en insamling och analys av kvantitativa data från en enkätundersökning vilket möjliggör en utvärdering av individers upplevelser av barriäreffekter med ambitionen att skapa en representativ bild av fenomenets påverkan i praktiken. Resultatet visar att trafikvolym, trafikens hastighet samt tillgången till passager är centrala faktorer som påverkar individers upplevelse av barriärer vid resande i Göteborg. Studien visar även att individuella förutsättningar och subjektiva upplevelser har betydelse för hur barriären uppfattas vilket indikerar ett behov av vidare forskning inom området. Vidare framträder en målkonflikt mellan Göteborgs ambition att främja hållbara transportsystem genom utbyggd kollektivtrafik och de barriäreffekter som kan uppstå till följd av de trafiksäkerhetsåtgärder som ofta krävs i samband med spårväg. Studien belyser därmed behovet av att i framtida stadsplanering analysera samspelet mellan tillgänglighet, trafiksäkerhet och barriäreffekter i större utsträckning. Sammantaget är barriäreffekter ett komplext och ett fortsatt relativt outforskat fenomen inom stadsutveckling och transportplanering. | |
| dc.identifier.coursecode | ACEX17 | |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/312527 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | barriäreffekter, Övre Husargatan, social hållbarhet, spårväg, fotgängare | |
| dc.title | Övre Husargatans barriäreffekter; En jämförande fallstudie av lokala barriärer och konsekvenser av en eventuell framtida spårväg | |
| dc.type.degree | Examensarbete på kandidatnivå | sv |
| dc.type.degree | Bachelor Thesis | en |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| local.programme | Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör) |
