Jämförelse av olika kajkonstruktioners klimatpåverkan

Visa enkel post
dc.contributor.authorHedlund, Martin
dc.contributor.authorHernqvist, Alexander
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)en
dc.contributor.examinerWallbaum, Holger
dc.contributor.supervisorHollberg, Alexander
dc.contributor.supervisorNilsson, Louise
dc.date.accessioned2023-08-07T14:12:09Z
dc.date.available2023-08-07T14:12:09Z
dc.date.issued2023
dc.date.submitted2023
dc.description.abstractDetta examensarbete innefattar en utredning av klimatpåverkan från två vanligt förekommande typer av kajkonstruktioner: spontkaj och påldäckskaj. Dessutom utfördes en undersökning kring vilka åtgärder materialleverantörer inom bygg- och anläggningssektorn planerar på att implementera för att minska klimatpåverkan från sina produkter. Metoden som användes var Life Cycle Assessment (LCA) baserad på data från det schweiziska Ecoinvent-databasen samt miljövarudeklarationer (EPD:er) från produktspecifika leverantörer. Den del av livscykeln som inkluderades i analysen var byggskedet, och den miljöpåverkanskategorin som studerades var global uppvärmningspotential (GWP) vilket mättes i koldioxidekvivalenter (CO2-ekv). För utredningen av åtgärder från materialleverantörerna genomfördes en kvalitativ studie av deras strategier för att minska klimatpåverkan. Resultaten visade att spontkajen hade lägre klimatpåverkan jämfört med påldäckskajen. Valet av konstruktionslösning samt materialval hade en signifikant inverkan på resultatet, där användningen av betong ledde till en ökad klimatpåverkan jämfört med spontning och utfyllning med muddringsmassor. Vidare så stod transporterna av material till byggplatsen för en stor del av utsläppen. Detta berodde på att en betydande andel av den totala mängden byggmaterial i dessa typer av anläggningsprojekt bestod av fyllnadsmaterial såsom bergkross eller ballast. Dessa material har relativt låga utsläpp i produktionskedet jämfört med transportskedet. Materialleverantörerna planerar enligt deras strategier och färdplaner att implementera flera åtgärder för att minska klimatpåverkan. Heidelberg Materials Cement Sverige AB planerar bland annat att genomföra Carbon Capture and Storage (CCS), vilket handlar om att fånga upp och lagra koldioxid från omvandlingsprocessen. SSAB har som mål att implementera Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology (HYBRIT) för ståltillverkning, vilket innebär att ersätta nuvarande ståltillverkningsprocess med vätgasreduktion som drivs av fossilfri el. För insatsmaterial som ballast arbetar Skanska för att minska transportsträckorna genom att strategiskt placera fabrikerna nära byggarbetsplatserna. De arbetar också med samordning av transporter och utvecklar återvinningsmöjligheter.
dc.identifier.coursecodeACEX20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/306756
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectspontkaj, påldäckskaj, koldioxidekvivalenter, livscykelanalys, cement, konstruktionsstål.
dc.titleJämförelse av olika kajkonstruktioners klimatpåverkan
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeSamhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
ACEX20 Examensarbete Martin Hedlund och Alexander Hernqvist.pdf
Storlek:
2.4 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Ladda ner
License bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning:
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå