Konservativa användare eller dålig utformning? - En jämförande intervjustudie om de operationella checklistorna ombord på svenskkontrollerade tankfartyg

Abstract

Checklistor är ett utbrett säkerhetsverktyg och hjälpmedel som används i flertalet branscher för att förenkla för arbetaren. Atul Gwande, författare till boken ”The Checklist manifesto: How to get things right”, beskriver att en effektiv checklista kan minimera skador på människor, miljö och egendomar, något som exemplifieras i boken när bland annat piloter och kirurger minimerar sina yrkesrelaterade misstag. Sjöfart är, precis som flygbranschen och sjukvården, ett komplext yrke med stora krav på besättningarna och deras kompetens. Inom sjöfarten är tanksegmentet, transport av farligt gods i bulk, särskilt noga reglerat genom säkerhetskrav, rekommendationer och branschstandarder. För att kunna efterleva de krav som ställs på segmentet skapar rederierna procedurer med tillhörande checklistor, som stöd för sina anställda ombord på fartygen. I många fall är dock checklistorna tagna direkt från de rekommendationer som finns, vilket innebär att de inte nödvändigtvis är applicerbara på enskilda verksamheter. För att ta reda på vad de yrkesverksamma nautiska befälen, och rederipersonalen som skapar och hanterar fartygens procedurer och checklistor tycker om dem, samt om de används så som de är tänkta, utfördes en kvalitativ intervjustudie. Under studiens gång medverkade åtta medarbetare på tre olika svenskkontrollerade tankrederier på intervjuer via Microsoft Teams, varav en skedde som en skriftlig intervju via mejl. Det framkom att åsikterna om checklistor bland de intervjuade varierade beroende på om de arbetar i land eller ombord på tankfartygen. De i land anser att checklistorna fungerar som ett hjälpmedel och därmed som ett fungerande säkerhetsverktyg. Somliga av de nautiska befälen anser däremot att deras träffsäkerhet är så pass varierande och att checklistorna inte gör den nytta som avsetts, vilket leder till ett mindre säkert arbete ombord. Resultaten i studien påvisar dessutom att tillräckligt med tid inte finns för att följa checklistorna på det sätt som skaparna förutsatt, där också rederiernas uppdragsgivares önskemål påverkar huruvida möjlighet för anpassad utformning finns. En förändring bland uppdragsgivarnas krav skulle därför kunna generera mer träffsäkra säkerhetsverktyg. Slutligen påpekas det att användarnas generella attityd mot samtliga checklistor påverkas av de som har sämre utformning, vilket leder till en allmän negativ attityd som kan ha en direkt inverkan på säkerhetsarbetet ombord.