Samverkan i större anläggningsprojekt Relationen mellan beställare och entreprenör

Abstract

Byggbranschen präglas av låg förändringsbenägenhet, en ökning i antal byggfel, låg produktivitet och svaga incitament för utveckling och effektivisering (Statskontoret, 2009). Som ett svar på branschens problem uppstod olika typer av samverkansformer med målet att undanröja stora delar av problemen. Efter att ha tillämpats i 20 år kvarstår fortfarande otydligheter kring hur samverkan bör se ut och därav även en stor del av de ursprungliga problemen. Samverkan är bevisligen inget som kan klistra fast på projektet och tro att allt löser sig (Eriksson & Hane, 2014). Syftet med examensarbetet är att belysa de problem och de framgångsfaktorer som finns med samverkan inom anläggningsbranschen i Sverige. Denna information ska sedan användas till att förebygga eller åtgärda det som inte fungerar och därmed förbättra förutsättningarna för lyckade samverkansprojekt. Examensarbetet har utförts som en kvalitativ studie. Informationen har samlats in genom en litteraturstudie. Litteraturstudien följdes sedan av en kvalitativ intervjustudie där åtta beställare och fyra entreprenörer intervjuades om hur de upplever dagens samverkansprojekt. Studierna visar på att det finns många olika definitioner och modeller av samverkan, vilken som är lämplig skiljer sig från projekt till projekt. Det viktiga är att väva ihop rätt upphandling- och ersättningsmetod med mjuka parametrar för att lyckas skapa fungerande relationer. Slutsatsen är att samverkan är komplex. Varje del av samverkan är sammankopplade med varandra. Missköts en aspekt påverkar det de andra. Samlokalisering, externa samverkansledare och öppna böcker är alla tydliga framgångsfaktorer för lyckade samverkansprojekt. Förfrågningsunderlagen ska vara genomarbetade och juridiken ska vara något projektet kan falla tillbaka till. Utmaningen med konflikter ligger framförallt i hur de hanteras. Prioriterar parterna projektets bästa är det lättare att komma fram till ett gemensamt beslut.