Regnrabatter för hållbar och innovativ behandling av mikroplaster

Abstract

I dagsläget finns det bristande kunskaper kring mikroplaster, deras spridning i regnrabatter samt klimatpåverkan från materialen i regnrabatterna. I detta examensarbete studerades utformningen av redan befintliga regnrabatter vid fyra olika lokaler: Kviberg, Litteraturgatan, Bulycke och Alelyckan. I de olika regnrabatterna studerades mikroplaster i dagvatten från trafik, byggnader och återvinningscentral. De mikroplaster som analyserades var PVC, PET, PS, PE, PP, PMMA, PA6, PC, NG och SBR. Materialen i regnrabatterna studerades vidare för att slutligen föra en diskussion kring reningseffektivitet och klimatpåverkan. Metoden som användes för att studera mikroplaster är jordprovtagning och de uttagna jordproverna analyserades av laboratoriet SGS Group. För att utvärdera regnrabatterna ur ett klimatperspektiv utfördes en förenklad LCA-analys. Resultatet på Litteraturgatan påverkades av en byggarbetsplats. Den mikroplast som förekom i höga halter var PVC och reningsprocessen tycks vara relativt bra. LCAanalysen redovisade att regnrabatten vid Litteraturgatan orsakade näst störst mängd koldioxidutsläpp. Litteraturgatan har därför en stor klimatpåverkan och en relativt bra reningseffekt. Resultaten i Kviberg påverkades av en byggarbetsplats och försenade analysresultat. I båda regnrabatterna hittades högsta halterna av PET och reningsprocessen har fungerat förhållandevis bra. Regnrabatt två har det största koldioxidutsläppet medan regnrabatt ett har mindre koldioxidutsläpp, eftersom regnrabatt två har betydligt större andel växtjord. Regnrabatt ett ger upphov till näst minst koldioxidutsläpp och har en relativt bra reningseffekt. Regnrabatt två har den största klimatpåverkan men reningsprocessen går inte att fastställa. I Bulycke påvisas flest typer av mikroplaster, det hittades mest av PVC efterföljt av SBR, PMMA, PS, PET. Överlag har reningseffekten för mikroplaster varit mycket dålig. Enligt LCAanalysen har regnrabatterna i Bulycke medelstor klimatpåverkan. Bulycke har den sämsta regnrabatten på grund av sämst reningseffekt och medelstor klimatpåverkan. I regnrabatten vid Alelyckan påvisade högsta koncentrationerna av PVC, PET och PS och regnrabattens reningsgrad har varit mycket effektiv. Utifrån LCA-analysen har Alelyckan det minsta koldioxidutsläppet. Därmed har denna regnrabatt den bästa reningseffekten och minsta klimatpåverkan, eftersom minst mängd växtjord användes. Den största klimatpåverkan kom från växtjorden och en mindre mängd växtjord påverkade inte reningseffekten negativt. För att minska utsläpp av mikroplaster och koldioxid bör en konstruktion av framtida regnrabatter innehålla mindre mängd växtjord, alternativt växtjord med mindre klimatpåverkan.