Mellan produktionsplan och vårdprocess En studie av patientflöden och prioriteringar inom specialiserad öppenvård

Abstract

Denna studie undersöker hur obalanser i patientflöden uppstår och upprätthålls inom specialiserad öppenvård, med Öron-Näsa-Halsmottagningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus som fallstudie. Bakgrunden till studien är att mottagningen arbetar mot en produktionsplan där de besök som täcks av vårdgarantin har en central roll i uppföljning och ersättning, samtidigt som verksamheten behöver hantera även övriga besök samt se till vårdkvaliteten som helhet. Studien genomfördes som en explorativ fallstudie där kvantitativ data om produktion, köer och tillgänglighet kombinerades med kvalitativ data från workshop, möten, samtal och observationer i verksamheten. Analysen utgår från teorier om ersättningsmodeller och incitament, processtyrning samt vårdnätverk och systemperspektiv. Resultaten visar att mottagningen producerar i linje med sin produktionsplan för vårdgarantirelaterade besök, men att detta inte nödvändigtvis innebär ett balanserat patientflöde. Under den studerade perioden minskade kön till förstabesök, samtidigt som köerna till återbesök och operation/åtgärd ökade. Detta tyder på att belastningen förskjuts nedströms i mottagningens vårdprocess, där kapaciteten inte motsvarar det inflöde som skapas tidigare i flödet. Analysen visar att obalanserna inte enbart kan förklaras av generell kapacitetsbrist, utan av samspelet mellan styrning, prioriteringar, variation och organisatoriska beroenden. Förstabesök får hög synlighet genom ersättningsmodell och uppföljning, vilket riskerar att skapa incitament att prioritera ett tidigt processteg framför helheten i patientens vårdprocess. Studien visar slutligen att åtgärder behöver ske på flera nivåer. Inom mottagningen kan arbetssätt, bokning, digital kontakt och uppgiftsväxling förbättra kapacitetsutnyttjandet. I samverkan med primärvården kan remisskvalitet och direktkonsultation påverka inflödet. På systemnivå krävs en styrning som i större utsträckning följer upp hela patientflödet, snarare än enskilda produktionsmått. Slutsatsen är att ett mer sammanhållet processtänkande behövs för att minska köbildning och skapa bättre balans mellan inflöde och kapacitet.