Fartygsövningars kvalitet och dess påverkan på säkerheten ombord

Abstract

Övningar ombord på fartyg är ett sätt att hantera krissituationer, det finns olika krav på hur ofta man behöver öva och vad övningarna ska innehålla. The International Maritime Organization har gett ut regelverken SOLAS och ISM-koden som i huvudsak styr säkerhetsarbetet på fartyg och inom rederier. Det sker en mängd olyckor till sjöss varje år, och vissa av dessa hade kanske kunnat undvikas om övningar ombord hade genomförts, och på korrekt sätt. Ett av dessa exempel är olyckan på Scandinavian Star som krävde många dödsoffer. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur besättningen anser kvalitetsnivån är på övningar som utförs ombord, och undersöka hur kvaliteten påverkar säkerheten på fartyget. Vidare har standardisering undersökts som ett möjligt alternativ för att förbättra övningars resultat. Arbetet bygger på tre stycken forskningsfrågor som följs genom hela arbete. Metoden består av insamling av kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer samt en enkät besvarad av besättningsmedlemmar och sjöfartsstudenter. Deltagarna i enkäten anser att kvaliteten på övningar ombord är god, det är även tydligt att vissa områden behöver förbättras. Överlag finns en stark vilja att jobba med övningar och säkerhet på bästa möjliga sätt inom svenska rederier, vilket märks i svaren från enkäten och intervjuerna. Standardisering lyfts fram av många som något positivt, i synnerhet av de tillfrågade i enkäten. Det finns dock vissa motsättningar som visade sig inte minst i intervjuerna där orolighet finns för att ta bort kreativa delar av besättningens arbete.