Alternativa bindemedel till betong: En studie av reaktivitet av industriella- och naturliga askor

Abstract

Betong är ett av de mest använda byggmaterialen globalt och har en stor betydelse för olika konstruktioner, från broar och vägar till bostäder och kontor. Dess popularitet beror på dess hållbarhet, prisvärde och användarvänlighet. Dock har betong- och cementindustrin en betydande miljöpåverkan, främst genom koldioxidutsläpp från cementproduktionen. För att möta hållbarhetsmålen och minska miljöpåverkan har forskningen fokuserat på att minska användningen av cement genom att ersätta en del av det med alternativa bindemedel, så kallade Supplementary Cementitious Materials (SCM). Ett av de mest intressanta alternativen är återanvändning av askor från avfallsförbränning i betongproduktionen. Ett annat intressant alternativ är naturliga vulkaniska material. Denna strategi syftar till att minska användningen av cement samtidigt som avfall återanvänds och miljöpåverkan minskas. I detta arbete undersöks möjligheterna och utmaningarna med att använda industriella askor och vulkaniska material som SCM i betongproduktionen, med fokus på deras inverkan på betongens hållfasthetsutveckling, kemiska reaktivitet och miljöpåverkan. För att genomföra denna studie valdes tre olika typer av askor: vattentvättad aska och återvunnen fluidbäddsand, som representerar industriella askor, samt finmalt pimpsten, en form av naturlig vulkaniska material. Dessa askor ersatte en del av portlandcementet i brukblandningar vid varierande procentandelar, nämligen 15% och 30%, för att utvärdera deras effekt på betongens egenskaper. Genom användning av experimentella metoder, inklusive reaktivitetstester och hållfasthetstester, analyserades betongens prestanda med olika ersättningsnivåer av askorna.