Energianvändning i enbostadshus - Skillnader mellan beräknad och uppföljd energianvändning i Lerums kommun

Visa enkel post
dc.contributor.authorBrowall, Caroline
dc.contributor.authorLindh, Linnéa
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för bygg- och miljötekniksv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Civil and Environmental Engineeringen
dc.date.accessioned2019-07-03T13:51:47Z
dc.date.available2019-07-03T13:51:47Z
dc.date.issued2015
dc.description.abstractNär en bygglovshandling lämnas in ska den beräknade energianvändningen redovisas. Denna energianvändning bör verifieras av en energimätning som utförs inom en 2- årsperiod efter att byggnaden tagits i bruk. Det har framkommit att det finns brister hur energiberäkningarna utförs och hur mätningen av energianvändningen görs eftersom dessa slutvärden avviker avsevärt. Syftet med denna rapport är att lokalisera vad som gör att den uppföljda energianvändningen skiljer sig ifrån energiberäkningarna. De osäkerhetsfaktorer som anses vara en anledning till att det blir skillnader mellan energiberäkningar och de uppföljda värdena kommer därför att analyseras. Energiberäkningarna och uppföljningen av energianvändningen hade kunnat fungera bättre. I dagsläget används oftast standardvärden vid utförandet av en energiberäkning men eftersom beräkningsmetoden ser ut på olika sätt leder det till skiftande kvalitet. Uppföljning av energianvändning kan också utföras på olika sätt med varierande metoder och resultat. Då uppföljningen görs via en energideklaration blir resultatet ofta mer trovärdigt. Det förekommer dock att privatpersoner gör en egenavläsning till en egen energimätning vilket kan leda till felaktigt resultat i uppföljningen. För att kunna genomföra detta arbete gjordes först litteraturstudier om energihushållning och faktorer som påverkar husets energianvändning. En databas där Lerums kommun samlar information om alla nybyggnationer i kommunen studerades noga för att kunna se viktiga samband till resultatkapitlet. Enkäter skickades sedan ut för att få mer information och underlag till sambanden från databasen. Efter framtagningen av resultaten till rapporten hölls intervjuer med energirådgivare och en kunnig inom energiberäkning för att diskutera teorier om resultat som tagits fram. En av slutsatserna är den generella kompetensnivån, både hos de som tar fram underlag, de som utför beräkningen och de som granskar den, bör öka vid en ytterligare standardisering av energiberäkningarna.
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/228079
dc.language.isoswe
dc.relation.ispartofseriesExamensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola : 2015:42
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectBuilding Futures
dc.subjectHusbyggnad
dc.subjectBuilding Futures
dc.subjectBuilding Technologies
dc.titleEnergianvändning i enbostadshus - Skillnader mellan beräknad och uppföljd energianvändning i Lerums kommun
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeSamhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
228079.pdf
Storlek:
1.03 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Fulltext
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå