Utvärdering av eftersedimenteringsbassänger

dc.contributor.authorSharmarke Salah, Yusef
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.examinerModin, Oskar
dc.contributor.supervisorModin, Oskar
dc.date.accessioned2021-09-27T12:39:06Z
dc.date.available2021-09-27T12:39:06Z
dc.date.issued2021sv
dc.date.submitted2020
dc.description.abstractRyaverkets eftersedimenteringsanläggning utgör en flaskhals för avloppsvattenreningsprocessen. För att utöka kapaciteten av eftersedimenteringen har två sedimenteringsbassänger, testbassäng BA09 och BA11, kompletterats med online instrument och automatisk styrning av mekaniska delar för att inhämta mer kunskap om hur driftsätt påverkar funktionen. Mellan den 1 mars och 14 april 2021 utfördes ett flertal tester i på testbassäng BA09 och BA11 i Ryaverket. Tester för att hitta den kritiska ytbelastningen för över och underbassäng utfördes. På grund av låga flöden till eftersedimenteringsanläggningen kunde inte en kritisk ytbelastning för övrebassängerna uppmätas. Testbassängerna visade sig bete sig annorlunda från varandra. BA09 får ett lägre flöde in till bassängen jämfört med BA11 när de är inställda på samma driftinställningar. För BA09 uppmättes en kritisk ytbelastning på cirka 1,3–1,4 m/h och i BA11 uppmättes en kritisk ytbelastning på cirka 1,5–1,6 m/h. Kapaciteten för returslamutpumpningen har visat sig vara den begränsande faktorn för kapaciteten för underbassängerna. Tester med att framkalla slamflykt genomfördes för testbassängerna. Bassängerna visade sig ha kritiska slamnivåer där slamflykt alltid sker när en viss slamnivå överstigs. Försöken visade att BA09 har en kritisk slamnivå på cirka 2.34 m och BA11 har en kritisk slamnivå på cirka 2,54 m. För ett flöde på 8,0 m3/s in till eftersedimenteringsanläggningen tog det cirka 4–6 h att sänka slamnivån till en stabil nivå på 1 m vid hävning av slamflykt. Med varierade sedimenteringsegenskaper visade försöken att sedimenteringsbassängerna var olika effektiva beroende på belastningen och inkommande vattens sedimenteringsegenskaper. Med sämre sedimenteringsegenskaper till följd av en lägre polymerdosering ökade den suspenderade substanshalten kraftigt med en ökad belastning. Vid samma polymerdosering men med en lägre belastning blev ökningen av den suspenderade halten lägre. En undersökning på hur flödet fördelas sig över bassängsblocken när en bassäng avviker från testbassängernas grundinställning utfördes. Försöken visade att testbassängernas övre och undre delbassänger avviker som mest med 4–6 l/s från det uppmätta flödet i grundinställning under ett inkommande flöde på 8.1 m3/s när en av de fyra delbassängerna skibordsnivå ändras. Detta tyder på att flödet fördelas sig bra över blocken när en bassäng avviker från grundinställning.sv
dc.identifier.coursecodeACEX20sv
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/304205
dc.language.isoswesv
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.titleUtvärdering av eftersedimenteringsbassängersv
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM

Ladda ner

License bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
1.51 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning: