Massundanträngningens tillbakagång - En FE-analys av primär konsolidering till följd av pålning i lera

Abstract

Massundanträngning är ett resultat av att stora volymer pålar trycks ned i marken vilket leder till förskjutning av jordmassor i omgivande mark. Förskjutningen innebär markrörelser, horisontellt och vertikalt, som i sin tur leder till porövertryck. Denna rapport syftar till att undersöka hur primär konsolidering leder till massundanträngningens tillbakagång. Studien utförs genom en FE-analys i Plaxis 2D. Initialt genomförs en förbestämd linjeförskjutning, motsvarande den teoretiska pålvolymen, enligt Cavity expansion method (CEM), varefter konsolidering tillåts tills att porövertrycket understiger 1 kPa. Jordmodellerna som används i Plaxis 2D är Soft soil och Modified cam clay (MCC). För att värdera rimligheten ur FE-analysens resultat genomförs även analytiska beräkningar av den initiala massundanträngningen med Sagasetas samt Hellman/Rehnmans metoder. Studien visar att sidorörelserna är större än hävningen. Den slutgiltiga konsolideringen beräknas ta över 60 år, på grund av den mäktiga lerans låga permeabilitet. Hävningen går delvis tillbaka medan inga resultat visar på en lateral tillbakagång under konsolideringen.