Utformning och definition av flexibla VVS-system: Möjligheter, utmaningar och branschens perspektiv

dc.contributor.authorEriksson, Ella
dc.contributor.authorUndeland, Anna
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)sv
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE)en
dc.contributor.examinerTrüschel, Anders
dc.contributor.supervisorLindholm, Torbjörn
dc.date.accessioned2025-07-03T09:45:30Z
dc.date.issued2025
dc.date.submitted
dc.description.abstractI byggbranschen pratas det mycket om att VVS-systemen ska vara flexibla så att dess tekniska livslängd kan bli längre och att det ska vara anpassningsbart för olika verksamheter eller hyresgäster med olika behov. Just nu saknas det en definition av vad flexibla VVS-system är. Syftet med vårt arbete är att försöka ta reda på hur branschen, alltså konsulter och fastighetsägare, anser vilka faktorer och aspekter som spelar in för att skapa ett flexibelt system. Målet innefattar också att försöka skapa en gemensam definition av själva begreppet. För att undersöka detta har studien huvudsakligen baserats på intervjuer med konsulter och fastighetsägare, kompletterat med en kortare litteraturstudie. Resultat visar att VVS-branschen delar en gemensam syn på vad begreppet flexibelt system innebär; att ett VVS-system ”bör kunna anpassas till framtida förändringar med minimala ingrepp”. Det finns dock olika tolkningar av hur detta bäst ska uppnås och tillämpas i praktiken. Några av de lösningar som beskrivs som flexibla, såsom placering av don i fönsterzon, modultänk och centraliserade system, är redan etablerade standarder i branschen. Samtidigt finns det olika tankar och skolor när det gäller andra lösningar. Exempelvis vid val av styrsystem, kylsystem, ringmatning, dimensionerad överkapacitet för lokal- och hyresgästförändringar samt klimatanpassning till högre sommartemperaturer. Flexibilitet uppfattas ofta som en önskvärd funktion, men nedprioriteras i projekteringsfasen på grund av faktorer som kostnad, energieffektivitet och beställarens prioriteringar. Studien identifierar tre huvudsakliga perspektiv på flexibilitet: specifika tekniska lösningar (till exempel val av system och komponenter), planering (till exempel moduluppbyggnad och placering av installationer) samt strategiskt förhållningssätt (till exempel att matcha lokalens utformning med framtida verksamheter). Dessa nivåer används ofta parallellt, men utan att det tydliggörs vilken typ av flexibilitet som avses, vilket bidrar till begreppsförvirring. Slutsatsen är att flexibilitet ofta är beroende av projektets specifika förutsättningar samt beställarens vision och budget, vilket begränsar konsulternas inflytande. För att minska behovet av ombyggnationer och främja långsiktiga lösningar krävs en ökad medvetenhet om hur flexibilitet praktiskt ska tillämpas i projekt samt ett långsiktigare tänkande kring framtida klimatförutsättningar och systemens hållbara funktion.
dc.identifier.coursecodeACEX20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/20.500.12380/309903
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectInstallationsteknik
dc.subjectventilationssystem
dc.subjectflexibilitet
dc.subjectlångsiktig hållbarhet
dc.subjectluftburen kyla
dc.subjectvätskeburen kyla
dc.subjectVAV-system
dc.subjectintervjustudie
dc.subjectVVS
dc.subjectkontorsbyggnad
dc.titleUtformning och definition av flexibla VVS-system: Möjligheter, utmaningar och branschens perspektiv
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeSamhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)

Ladda ner

Original bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
Anna Undeland och Ella Eriksson Examensarbete.pdf
Storlek:
13.33 MB
Format:
Adobe Portable Document Format

License bundle

Visar 1 - 1 av 1
Hämtar...
Bild (thumbnail)
Namn:
license.txt
Storlek:
2.35 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Beskrivning: