Kartläggning av prismodeller för fjärrvärme

Abstract

Den svenska fjärrvärmebranschen utvecklas ständigt och med den även hur företagen tar betalt för sin fjärrvärme. Syftet med arbetet blev därför att genom kartläggning och analys få en klar bild över hur svenska fjärrvärmeföretag idag tar betalt för sin fjärrvärme och hur prismodellerna påverkas av olika effektiviseringsåtgärder. Kartläggningen avgränsades till de 100 största fjärrvärmenäten sett till mängden levererad värme och till två fördefinierade hustyper: ett småhus för en/två familjer och ett flerbostadshus med ungefär 15 lägenheter. Resultaten av kartläggningen visar en tendens till att fler och fler företag väljer att inte bara ta betalt för energi utan också för effekt, men att denna omställning går relativt långsamt. Att till exempel säsongsuppdela energipriset, för att bättre spegla fjärrvärmeleverantörens varierande produktionskostnader över året, görs fortfarande endast i ungefär hälften av prismodellerna för flerbostadshus. I fallet med villor är andelen bara en dryg femtedel. Beroende på hur prismodellen är utformad ger olika effektiviseringar i fastigheten olika mycket kostnadsbesparing. Det är därför viktigt att utforma en rättvis prismodell där det tydligt framkommer vilka åtgärder som kan minska kundens fjärrvärmekostnad. För att se hur olika typer av effektiviseringar slår på totalkostnaden i de olika näten togs sedan tre tänkta besparingsåtgärder fram: minskning av värme- respektive varmvattenbehovet samt installation av en solvärmeanläggning som bidrar till en minskad fjärrvärmeåtgång under sommarmånaderna. De tre effektiviseringsåtgärderna gav liknande kostnadsbesparingar i de fall där energipriset inte är säsongsuppdelat. Om prismodellen däremot har en säsongsuppdelning ger solvärmeanläggningen en mer blygsam besparing eftersom denna endast minskar fjärrvärmebehovet på sommaren, då fjärrvärmepriset redan är lågt.