Cirkulär ekonomi för rivningsbetong Med fokus på återvinning
| dc.contributor.author | Avazpour, Farshid | |
| dc.contributor.author | Söderlund, Erik | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för teknikens ekonomi och organisation | sv |
| dc.contributor.examiner | Nyström Claesson, Anna | |
| dc.contributor.supervisor | Tivander, Johan | |
| dc.date.accessioned | 2019-12-17T10:02:42Z | |
| dc.date.available | 2019-12-17T10:02:42Z | |
| dc.date.issued | 2019 | sv |
| dc.date.submitted | 2019 | |
| dc.description.abstract | Idag produceras och kasseras resurser i stora mängder vilket påverkar den globala hållbarheten. Principer som cirkulär ekonomi har därför vuxit fram och kan, med verktyg för att cirkulera produkter i slutna kretslopp, effektivisera resursanvändningen. Byggbranschen bidrar, efter gruvbranschen, med Sveriges största avfallsmängder där betongavfall bidrar med stora mängder. Betong är en resurs som globalt produceras i stora kvantiteter och orsakar stora koldioxidutsläpp, främst på grund av användningen av cement. Att återvinna brukbar cement ur härdad betong hade därför varit önskvärt för att effektivt minska utsläppen. Men cements härdande egenskaper kan inte återkallas genom en mindre krävande process än originaltillverkningen varför det idag inte återvinns cement. En annan återvinning är återvinning av betong som betongkross för att ersätta jungfruligt ballastmaterial vilket har undersökts i denna studie. Syftet med studien har varit att ta reda på hur olika aktörer hanterar och/eller använder betongavfall från rivningar och översiktligt kvantifiera avfallsflöden för rivningsbetong. Metoden för detta har varit att använda litteratur, tillgänglig statistik och intervjuer. Enligt resultatet produceras i Sverige cirka tio gånger mer betong än vad som blir avfall. Vanligaste användningsområdet för rivningsbetong är som fyllnads-/konstruktionsmaterial på eller utanför avfallsanläggningar och obetydliga mängder har funnits användas i ny betong. Endast ett av nio analyserade betongföretag i studien uppger att de använder rivningsbetong som ballast och då enbart från egentillverkad betong för en specifik typ av tillämpning. Anledningar till att rivningsbetong inte används i ny betong är enligt betongindustrier grundade i spårbarhet, att endast små mängder krossad betong får blandas i ny betong och att det inte finns tillräckliga volymer av betongavfall tillgängligt. Dessutom blandas ofta rivningsbetong med andra material vilket försvårar för återvinning. På samma sätt visar avfallsstatistiken ett blandat avfallsflöde med flera sorters bygg- och rivningsmaterial. Därtill skiljer sig rapporteringsrutiner och definitioner av rivningsfraktioner mellan olika år i statistiken. Det är därför svårt att dra slutsatser om hur mycket rivningsbetong som hanteras i olika avfallsströmmar. | sv |
| dc.identifier.coursecode | TEX01 | sv |
| dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/20.500.12380/300601 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | E2019:125 | sv |
| dc.setspec.uppsok | Technology | |
| dc.subject | Slutet kretslopp | sv |
| dc.subject | Resurseffektivitet | sv |
| dc.subject | Cirkulär ekonomi | sv |
| dc.subject | Rivningsbetong | sv |
| dc.title | Cirkulär ekonomi för rivningsbetong Med fokus på återvinning | sv |
| dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
| dc.type.uppsok | M |