Energioptimering av Göteborgs Moské - En studie om möjligheter till förbättring av byggnadens energiprestanda

Visa enkel post
dc.contributor.authorKvarnefors, Emma
dc.contributor.authorMahmudov, Samir
dc.contributor.departmentChalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadstekniksv
dc.contributor.departmentChalmers University of Technology / Department of Architecture and Civil Engineeringen
dc.date.accessioned2019-07-03T14:39:28Z
dc.date.available2019-07-03T14:39:28Z
dc.date.issued2017
dc.description.abstractMiljö och hållbar utveckling har länge varit ett av FN:s globala mål och så även i Sverige. Ett av huvudmålen är att bromsa temperaturökningen där växthusgaser med koldioxid i spetsen är ett stort problem. Fokus faller på energianvändning då det är förbränning av fossila medel som orsakar mest CO₂-utsläpp. Bostäder och lokaler står för en inte betydelselös del av energiåtgången. Kraven ökar, dock har Sverige fått kritik från EU angående otydligheter gällande beräkningar och bristen på rättsligt bindande krav. Detta är en bidragande orsak till att energiberäkningen som görs i projekteringsstadiet inte alltid stämmer överens med verkligheten. Verifieringskravet på energiförbrukning kom 2016. Göteborgs Moské är relativt nybyggd, den stod klar 2011 och borde vara bra ur energisynpunkt. Energiberäkningen som gjordes inför byggnationen visar på bra energiprestanda. Dock ger fakturor från fjärrvärme och elförbrukning en annan bild. Syftet med rapporten är att undersöka orsakerna till den höga energiförbrukningen samt hitta alternativ som kan minska energianvändningen. Med hjälp av material från moskéns arkiv samt mätning av temperaturen under två veckor har en ny utvärdering gjorts för att kunna jämföra resultatet med den tidigare beräkningen. Bland annat är tappvarmvattenanvändningen högre i verkligheten. I moskén är upphovet till detta den tvagningsritual som utförs före bön. Åtgärder för att minska vattenförbrukningen och värmeåtervinning från spillvatten kan vara en potentiell energibesparing. Tillägg i form av solfångare eller bergvärme kan på sikt också minska både kostnader och miljöpåverkan, men den initiala investeringskostnaden för denna typ av åtgärder är hög. En energideklaration ska utföras senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Den skall bland annat innehålla förslag på optimeringsåtgärder. Av orsaker som inte är kända har ingen energideklaration gjorts. En energideklaration tillsammans med en underhållsplan för en korrekt fungerande och injusterad anläggning, bör vara moskéstyrelsens nästa två steg i arbetet för att komma till rätta med energiförbrukningen.
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12380/253280
dc.language.isoswe
dc.setspec.uppsokTechnology
dc.subjectMaterialvetenskap
dc.subjectByggnadsteknik
dc.subjectMaterials Science
dc.subjectBuilding engineering
dc.titleEnergioptimering av Göteborgs Moské - En studie om möjligheter till förbättring av byggnadens energiprestanda
dc.type.degreeExamensarbete på grundnivåsv
dc.type.uppsokM
local.programmeSamhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör)
Ladda ner
Original bundle
Visar 1 - 1 av 1
Bild (thumbnail)
Namn:
253280.pdf
Storlek:
15.49 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Beskrivning:
Fulltext
Ladda ner
Samling
Examensarbeten på grundnivå