Världens bästa campus när det regnar - Utformning av multifunktionella dagvattenlösningar för Chalmersplatsen och Kopparbunken

Abstract

Med allt mer frekventa och intensiva regn som förekommer till följd av klimatförändringarna ökar behovet av en bättre dagvattenhantering successivt. Detta presenterar inte bara en utmaning, utan även en möjlighet att bättre integrera mjukgjorda ytor som kan bidra med sociala och ekologiska värden i de historiskt hårdgjorda stadsmiljöerna. I dagsläget finns det goda möjligheter att utveckla denna typ av öppen dagvattenhantering på Campus Johanneberg; hantering som utöver sin renande och fördröjande förmåga kan skapa ytterligare sociala mötesplatser och därigenom ett mer attraktivt campus för både studenter och personal. Syftet med projektet är att undersöka hur Campus Johanneberg kan bli ”Världens bästa campus när det regnar”. Projektet har avgränsats till två områden, Chalmersplatsen och Kopparbunken, där lösningsförslag som innefattar en hållbar dagvattenhantering har utformats för platserna. Detta innebär inte enbart hantering av förekommande dagvatten, utan även utvärdering av vilka sociala och ekologiska värden som kan tillföras platsen genom multifunktionella ytor. Arbetet har innefattat litteraturstudier samt intervjuer för att samla kunskap och enkätundersökning för att kartlägga önskemål hos studenter samt personal. Vidare har en multikriterieanalys (MKA) gjorts för att bedöma vilken typ av lösning som bäst tar hänsyn till de olika faktorer som spelar in i utformningen. Utöver detta har mjukvarorna SCALGO och Autodesk Revit använts för att bättre visualisera de behandlade platserna. Resultatet från enkäten tyder på att fler parkliknande miljöer och klimatanpassade sociala rum är eftertraktade hos respondenterna, vilket därför blev främsta målet vid utformning av lokala dagvattenlösningar på Campus Johanneberg. Den ekonomiska faktorn blir ofta ett hinder vid utbyggnad av dessa blågröna dagvattenlösningar och det behövs därför stöttande underlag vid planering. Applicering av de slutgiltiga lösningsförslagen resulterade i ett minskat dagvattenflöde vid både Chalmersplatsen och Kopparbunken, enligt beräkningar med den rationella metoden. För att hantera förorenat dagvatten implementerades reningsåtgärder i serie för möjliggöra komplettering av vardera lösnings brister. Lösningarnas reningseffekt visade sig dock vara svårbedömt utan uppföljande utredningar. Detta kandidatarbete visar att det finns goda möjligheter att förbättra dagvattenhanteringen på Campus Johanneberg som samtidigt är anpassad för en campusmiljö.