Vilka är det bakomliggande orsakerna till att sjömän omkommer i tjänst? - En studie inriktad på de vanligaste dödsolyckorna till sjöss ombord på fartyg över 499 Bruttotonnage mellan 2005-2020

Abstract

Sjöfarten förknippas normalt sett med någon form av glamour och väldigt lite över personskador och dödsfall hos de ombord anställda. Detta trots att flera studier indikerar på att risken att dö till sjöss är betydligt större än på land. Olyckor är kostsamma både emotionellt och ekonomiskt då de ger rederierna dåligt rykte vilket kan leda till att rederiet förlorar kunder. Studiens syfte är att samla in, sammanställa och analysera de tillgängliga incidentrapporter som finns inrapporterade kring dödsfall involverade sjömän hos Transportstyrelsen under perioden 2005-2020 ombord på fartyg över 499 bruttotonnage. Detta för att försöka finna gemensamma faktorer som lett upp till olyckorna och från dessa faktorer diskutera fram lösningar för att antingen eliminera eller minimera risken att dessa typer av olyckor sker igen. Frågeställningen var som följande: Vilka var de vanligaste registrerade formerna av dödsolyckor för sjömän till sjöss bland de som mönstrat ombord antingen inom avdelningen för däck eller maskin och som finns registrerade hos Transportstyrelsen under perioden 2005-2020? Hur har utvecklingen av antalet dödsolyckor där sjömän omkommit sett ut hos Transportstyrelsen under tidsspannet 2005-2020? Vilka mönster i form av kausala faktorer och bakomliggande omständigheter, s.k. INUS-faktorer, kan i de flesta fall ses ligga bakom dessa dödsolyckor? För att besvara frågeställningen har studien utgått från den kvantitativa undersökningsmetoden. Detta genomfördes genom att kontakta Transportstyrelsen och den Statens Haverikommissionen för att ta del av statistik och incidentrapporter. Internetsökningar via Google Scholar och Scopus efter relaterade ämnen har gjorts för att skapa en bredare bild kring ämnet. Gällande incidentrapporterna från Transportstyrelsen saknades det detaljerade beskrivningar. Bristerna kompenserades genom att inhämta mer detaljerade uppgifter via incidentrapporter från Japans och Storbritanniens motsvarighet till Statens haverikommission som heter Japan Transport Safety Board respektive Marine Accident Investigation Branch. Avgränsningarna för de internationella incident rapporterna var detsamma, bortsett från att rapporterna ska handla om de vanligaste olyckstyperna som identifierats från statistiken från Transportstyrelsen. Resultatet visade att 20 av de 49 sjömännen som omkommit ombord skedde under deras arbetspass. De tre vanligaste olyckstyperna när sjömannen var i tjänst var: Fall från hög höjd/ fall överbord, Klämolycka och Enclosed space. Exempel på INUS-faktorer som kunde hittas som var gemensamt mellan olyckorna, var bristfällig kommunikation, rutinerna ombord följdes ej eller fanns ej, m.m. Att poängtera är att det inte heller går att utesluta att låg kognitiv energi, med dålig uppmärksamhet och förhastade beslut, ligger bakom olyckorna.