Skillnader mellan projekterad och faktisk energianvändning i byggnader: Orsaker och lösningar
dc.contributor.author | Bengtsson, Jamie | |
dc.contributor.author | Sivertsson, Albin | |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | sv |
dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (ACE) | en |
dc.contributor.examiner | Trüschel, Anders | |
dc.contributor.supervisor | Lindholm, Torbjörn | |
dc.date.accessioned | 2025-07-03T08:38:42Z | |
dc.date.issued | 2025 | |
dc.date.submitted | ||
dc.description.abstract | Bygg- och fastighetssektorn står i dagsläget för en betydande del av Sveriges totala utsläpp och energianvändning, vilket gör det extra viktigt att arbeta med energioptimering och energieffektivisering. För att leva upp till de energikrav som ställs krävs att byggnaden i drift presterar enligt de energiberäkningar som utförts. Trots detta uppstår det ofta skillnader mellan den projekterade och den faktiska energianvändningen i byggnader. I denna rapport har detta fenomen har valt att benämnas som energigapet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka de vanligaste orsakerna till att detta energigap uppstår med ett särskilt fokus på hur byggprocessen och de installationstekniska systemen påverkar slutresultatet. Målet med arbetet har varit att ta fram riktlinjer och arbetssätt som kan användas i framtida byggprojekt för att minska skillnaden mellan beräknad och verklig energianvändning. Arbetet har byggt på tre metoder: en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer samt en dataanalys av tre nyproducerade flerbostadshus. Litteraturstudien har analyserat tidigare forskning kring orsakerna till energigapet samt förbättringsförslag. I intervjustudien har personer från olika roller i byggbranschen fått dela med sig av sina erfarenheter och insikter kring energigapet, vilket gett en bred praktisk bild av problemet. Dataanalysen har använts för att konkret jämföra projekterade värden med den faktisk uppmätta energianvändningen och därmed illustrera avvikelsens omfattning. Resultaten visar att orsakerna till energigapet kan delas in i tre huvudkategorier: tekniska orsaker, processrelaterade orsaker och drift- och beteendemässiga orsaker. Återkommande faktorer som identifieras är exempelvis brister i energiberäkningar, saknad energisamordning, sen involvering av driftpersonal och otillräcklig uppföljning. Därefter förs en diskussion där resultaten vägs samman och där det presenteras framtida förbättringsåtgärder. Arbetet avslutas med en slutsats där det nämns fyra konkreta rekommendationer till branschen för att minska energigapet. | |
dc.identifier.coursecode | ACEX20 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/309887 | |
dc.language.iso | swe | |
dc.setspec.uppsok | Technology | |
dc.subject | Energigap | |
dc.subject | energiberäkningar | |
dc.subject | byggprocessen | |
dc.subject | energianvändning | |
dc.subject | energideklarationer | |
dc.subject | specifik energianvändning | |
dc.title | Skillnader mellan projekterad och faktisk energianvändning i byggnader: Orsaker och lösningar | |
dc.type.degree | Examensarbete på grundnivå | sv |
dc.type.uppsok | M | |
local.programme | Samhällsbyggnadsteknik 180 hp (högskoleingenjör) |