Studie av jonosfären och troposfärens påverkan av vulkanutbrott med GNSS
| dc.contributor.author | Hellström, Matilda | |
| dc.contributor.author | Kallén , Moa | |
| dc.contributor.author | Karlsson, Edvin | |
| dc.contributor.author | Skoog, Axel | |
| dc.contributor.department | Chalmers tekniska högskola / Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap | sv |
| dc.contributor.department | Chalmers University of Technology / Department of Space, Earth and Environment | en |
| dc.contributor.examiner | Johansson, Jan | |
| dc.contributor.supervisor | Haas, Rüdiger | |
| dc.date.accessioned | 2024-06-27T06:20:09Z | |
| dc.date.available | 2024-06-27T06:20:09Z | |
| dc.date.issued | 2024 | |
| dc.date.submitted | ||
| dc.description.abstract | Den här rapporten utreder möjligheterna att kartlägga utbredningen av en tryckvåg genom att använda GNSS för att betrakta dess påverkan på troposfärens signal fördröjning och elektrontätheten i jonosfären. Metoden har huvudsakligen utgjorts av bearbetning av GNSS- samt tryckdata från stationer geografiskt utspridda kring vulkanen Hunga Tonga Hunga Ha’apai. Vid analys av troposfärsfördröjningen har data bearbetats med mjukvaran GipsyX och till elektrontätheten har data förädlats med Matlabkod utvecklad av Long Tang [1]. Genom att framställa erhållna data för stationerna grafiskt har signalfördröjningen, Zenith Total Delay (ZTD), i troposfären samt den vinklade totala elektrontätheten (STEC) i jonosfären kunnat jämföras och analyseras. Eftersom tryckvariationerna orsakade av tryckvågen långt från utbrottsplatsen inte var stora nog för att ge upp hov till en märkbar förändring av ZTD fanns svårigheter att använda detta mått vid analys av stationer mer avlägsna från vulkanen. Vidare förekom avvikelser i ZTD variationen beroende på huruvida landmassa eller enbart vatten var beläget mellan utbrottsplatsen och mätstationen. Eftersom tryckvariationen föreföll minska i om fattning då vågen propagerade över landmassor. Däremot kunde måttet bekräftas vara användbart för att erhålla hög precision för hastighetsbestämningen i närhe ten av utbrottsplatsen. STEC visade sig vara mindre avståndberoende jämfört med ZTD men, varför denna bedömdes fungera väl för att bestämma en approximativ tryckvågshastighet, även på längre avstånd. Däremot skedde detta på bekostnad av precsionen. Med en estimerad tidsstämpel för när vågen bör ha passerat respektive station samt med överensstämmande resultat för både elektrontäthet och signalfördröjning kunde information om tryckvågens propagering genom atmosfären, så som utbredningshas tighet, kartläggas tämligen väl. Sammanfattningsvis har studien bekräftat använd barheten av att kombinera analys av både ZTD- samt STEC-data såvida tryckvågs utbredningen orsakad av ett vulkanutbrott ska studeras. Därav bedöms rapportens syfte samt frågeställningar ha besvarats | |
| dc.identifier.coursecode | seex16 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/20.500.12380/308071 | |
| dc.language.iso | swe | |
| dc.setspec.uppsok | LifeEarthScience | |
| dc.title | Studie av jonosfären och troposfärens påverkan av vulkanutbrott med GNSS | |
| dc.type.degree | Examensarbete för kandidatexamen | sv |
| dc.type.degree | Bachelor Thesis | en |
| dc.type.uppsok | M2 |